Ida Larsson

Lördag 2 Januari 2010

 

Nyår i Noosa var minst sagt ovanlig ^^ vi verkligen gjorde allt för att hålla oss vakna till tolv. När vi kilade ut efter maten och en storvinst av mig i fia med knuff så stod alla människor uppradade längs strandkanten.

 

Vi hade laddat upp med dricka till tolvslaget. Medvetet eller omedvetet. Iallafall så hade pappa lagt den på kylning och där råkade den ligga fortfarande när personalen låste kylskåpet kl tio på kvällen. Som ”tur” var hade pappa med sig en flaska vatten.

 

Vi räknade ner till tolvslaget....och ingenting hände....I staden med över 40 000 invånare och säkert dubbelt så många i högsäsong så var det inte en jäkel som tänkte smälla smällare!! Vi såg några långt borta .. eller snarare hörde dem bakom palmerna ^^

 

så kan det gå. Vi skrattade iallafall konstant hela kvällen. Antagligen av ren utmattning.

 

Vi gjorde ett nytt försök nästa dag. Räknade ner till svenska nyåret och körde en skålning efter frukost.

 

(Y)

 

Efter att besökt Noosa och tagit en liten sväng till nationalparken kan vi även kryssa av följande djur på listan över ”sedda aussie djur”

 

• en koala. Eller två faktiskt om man ska vara petig. Hela min dag var räddad. Guud va söta de är :)

• ett antal ödlor. Allt från ett per centimeters geecko till ett par 40cm av oidentifierad sort.

• En pelikan

• Felix påpekade att jag inte fick glömma den torkade blåsfisken som hängde i en fiskelina från ett träd som han höll på att löpa in i.

   

 

redan sedda

• Stingrocka. Den har gjort sig känd över australien som ett dödligt djur efter att ha dödat Steve Erwin

• Havssköldpadda. Garanterat dödlig den med om man soppar in fel kroppsdel mellan käftarna som klämmer några ton.

• Kängurus, antagligen wollabies med.

• Plenty of australienska urmagrade boskap.

• Socker paddor

• dingo

 

 

Vi kan numera addera en bussresa till mängden. Vi sitter i Brisbane för att ge staden en andra chans. Ett mellanstop till resan ner mot Byron Bay.

 

Hittills har det inte imponerat väldigt. När vi kom fram så hade tågofficet stängt så vi inte kunde hämta biljetterna. Ingen lyx med nått hostel som kom och hämtade. Vi väntade en halvtimme innan vi fick checka in för receptionstjejen var lite smått tappad i golvet som liten. Allting börjar stänga nu ( kl 6 på en lördag) och det är grått, kvavt huvudvärksväder. Kan väl inte skylla Brisbane för det iofs.

 

Et happymoment för dagen är iallafall min lonely planet east coast australia bok som pappa lyckades smöra till sig från hostlet. Hade velat haft den på svenska, men gratis är gott.

 

Om det är någon som är ressugen så är jag idel öra. Snart ger jag mig ut på en resa själv genom landet. Världens bästa backpacking land. Jag åker hellre med sällskap än själv. :)

 

Om det är någon som vill bli au pair har jag även fått lite erbjudanden från östkusten. Nedanför Brisbane. Strand, sol och värme året runt. Hör av er isf.

 

Det var allt för denna gången :)

 

tack och hej!

Noosa är extremt turistexploaterat och befolkningen på 40 000 ökar en hel del under turistsäsongen och speciellt jul och nyår. Från att komma från en liten by i bushen var det nästan så man blev folkskygg när vi hoppade av bussen i Noosa. Exklusivt med bra surfing hade vi hört om stället som egentligen var vårt 3e val efter Mooloolaba och Bayron Bay. Vi fick trevliga tyska grannar som skjutsade och hämtade oss från supermarketen direkt när vi sagt hej, vi måste gjort bra första intryck ^^

Det var bra liv på hostlet men ingen hade några problem att sova klockan nio på kvällen fast vår aircondition var paj och rummet kokade.

 

Vakna klockan sex för en morgonlöpning börjar bli en vana. Det går iallafall inte att somna om och går man upp senare kokar det redan ute. Just nu sitter vi på organika café. Äntligen(!) ett ställe med gratis wifi. Efter att ha kommit från Melbourne med fritt wifi på varannat café + hela federation square var det som en chock att inse att resten av Australien ligger hundra år efter med 5dollar för en timmes internet på en stationär, seg dator med dålig uppkoppling.

 

Wellwell. Idag är det nyårsafton och vi ska ner och checka vågorna på noosa main beach efter att vi har kollat shoppingen i närheten. Vet inte riktigt hur det är med fireworks när det är bushfire season, eller vad som händer ikväll, men det visar sig. Första mission blir att hålla sig vaken i 18h så vi inte somnar innan tolvslaget ^^

 

Gott Nytt år och lots of love från Noooosa!

 

28e, 29e, december

 

Resan till Agnes Water gick, mot pappas förmodan, riktigt bra. Busschaffören, en tjock storrökare som var konstant illröd i ansiktet, satt och nickade till med huvudet varannan meter och klagade ,innan vi åkte, över den långa vägen han åkt.

Pappa var skitskraj och förberedde alla på att löpa fram och ta över när tjockisen fick hjärtattack eller somnade. För att förhindra ovanstående så satt vi alla och förde krystade samtal om djur och natur hela vägen fram.

 

Nu har vi också sett kängurus så det räcker och blir över längs hela bussresan.

 

Hostlet, Souhten Cross, var mitt ute i ingenstans omgiven av skog. Det var ett riktigt mysigt hostel komplex med små hus döpta till olika länder. Vi bodde i Austria. Det var en riktigt djungel känsla med massa palmer, växter och fasader av bambu och timmer. Vi delade rummet med Chris, en kille från Brisbane som var på väg till ett nyårsparty.

 

På natten vaknade jag ungefär hundra ggr av monsunregnet som öste ner i en minuters intervaller, och tänkte att nu blir det aldrig nån resa till Lady Musgrave imorrn.

 

På morgonen gjorde vi oss iordning och stackars Chris kände sig i vägen och gick ut och sov i hängmattan ist. Blev resan inställd skulle de ringa innan kl sex på min mobil. Saken var bara att jag hade noll teckning mitt ute i bushen.

 

På g ner till vägen mötte vi en kille med skottkärra och spade från hostlet med det glamorösa jobbet att skotta bort alla överkörda sugar toats från gångvägen. Ännu ett aussiedjur att kryssa för i listan.

Som tur var gick vi inte upp i onödan. Bussen kom och vi trängdes med en familj från Tyskland som var och hälsade på sin dotter som var här som utbytesstudent.

 

I kön till båten sålde de åksjuketabletter som vi redan laddat upp med. Väl på båten förstod vi varför. Jag kan säga att jag inte skulle vilja byta jobb med crewen på båten. Ca 75% av alla 100 på båten spydde på den 75minuter långa resan ut till korallön. Crewen löpte fram och tillbaka och var trevliga medan de kom med lass efter lass av nya spypåsar. Jag kan med säkerhet säga att jag inte var den enda som undrade om det här verkligen var värt pengarna.

 

De flesta ångrade sig dock när vi väl var framme. Vattnet var kristallblått och barriär revet kring Lady Musgrave tornade upp sig. Tre metersvågorna bröts mot revet och vattnet var helt lugnt. Så pass långt från land var det också helt molnfritt och soligt. De dukade fram fika och lovade att ingen mår illa på vägen hem när man surfar på vågorna istället för att bryta dem med magkittlande hopp.

Vi skyndade oss ut till flytpontonen och haffade åt oss snorkel equipment och flöt runt i timmar och studerade den otroliga undervattensvärlden. Det var som att dyka i ett aquarium med alla färggranna fiskar, djur och koraller.

 

Dagen bjöd även på en tur med en båt/ submarine med glasbotten och en resa in till Lady musgrave med guidning runt ön. Pappa fick äntligen se sina efterlängtade havssköldpaddor. Lady Musgrave var gjord av döda koraller och bebodd av ca 40 000 udda fåglar. Säkraste sättet att ta sig över ön var med handduken över huvudet om man ville slippa att sheer the poo med fåglarna. Det var fine på 600dollar om man snodde med sig koraller från ön. Vilket en liten kille framför oss uppmärksammat och löpte o tjallade så fort nån rörde korallerna på ön.

 

Kvällen spenderades på lite olika sätt beroende på vem i familjen man var. Majoriteten planerade resan, lagade mat och fixade matsäck. Är man lillebror i familjen såg kvällen lite mer chill ut. Spela lite gitarr, ragga lite på tjejerna i receptionen och kika film. Vissa hare bra (;

 

Nu väntade ännu en tidig morgon och en 9h resa till Noosa där vi med en massa tur lyckats få hostel över nyår.

 

Over n out!

... har vi precis checkat ut och sitter och väntar på att bussen ska komma om två timmar och hämta upp oss. Sedan väntar en 3,5h lång resa upp till Agnes Water där vi ska spendera två dagar.

Imorgon har vi nämligen eftre massa krångel lyckts boka en tur till Lady Musgrave. Båt tur och snorkling i barriär revet väntar! Turen blir inställd vid dåligt väder, så håll alla tummar ni har att det här ska gå vägen nu!

Idag har jag och pappa varit ute och morgonlöpt i monsunregn. Skorna sög upp så mycket vatten de kunde och vägde typ 7kilo och det var nästan risk för vattenplaning när vi susade förbi. Men pigg blev man iallafall och värmen är det inga fel på!

Jag passar på att bjuda på lite bilder från resans gång sålänge :) ....

se och njut!

Sydney juletid

Syskonkärlek <3

Aussies djurliv

En helt vanlig dag med familjen Larsson

Pose på piren i Hervey Bay

Dingo!

Race på stranden!

Bror och jag

mm.. ja..

Felix matar stingrockorna

26e december

Nu märks det att familjen har anlänt. Dagen började nämligen med morgonlöpning och jag kan inte annat än att säga att jag verkligen behöver det. Tidvattnet gör stranden hård och bra att springa på jämfört med i Melbourne.

 

Egentligen skulle vi inte vistas mycket längre här i Hervey Bay, men vi ändrade planerna för vidare resan lite granna så blev några extra nätter här. Gör ingenting. As skönt hostel. Idag kom det en hel hög med ungdomar hit. Igår var vi nästan själva. Nu är det proppfullt överallt. Party ^^

 

Jag och Felix lånade hostlets kanoter och drog ner till stranden för att kanotsurfa. Kanoterna såg mer ut som surfingbrädor och funkade bra att fånga vågorna med ^^. Vi blev avbrutna av monsunregnet som överaskade oss med en plötslig skur. Vi är visst här i regnperioden. Det gör ingenting alls. Att tempraturen sjunker till 30 ett litet tag är bara svalkande!

 

Helt oväntat dök Sofia upp på msn när jag kikade läget en sek på kvällen. Skypa på första gången på as länge :) var hur kul som hälst. Snackade massa skit och efter ett tag upptäckte jag att hela gänget med killar som också satt inne i dator rummet var svenskar XD Shit happens. Här uppe vimmlar det av svenskar.

 

Lyxa med hostlets tex mex buffé på kvällen. Pappa lyxade med att helt sporadiskt köpa ostron av nån anledning! Felix och jag tvingade i oss dem. Tror aldrig jag haft så många kväljningar i mitt liv! Har ni tur kommer det snart på facebook för såklart är allting filmat XD

Gick och lämnade in tallrikarna i buffén och berömde killen i kassan för de goda ostronen i buffén. Tror ni han blev nå förvirrad ^^ Huhu va skojig jag är.

 

Mysigt med family quality time. På kvällen var det kamp! Jag och Felix mot mamma och pappa. Biljard. Lika. 0-0

Fast det kom en stor regnskur till var det sjukt varmt. Vi occuperade poolen för nattbad i det varma spöregnet. Vem gör snyggast bomben?

 

Sen blev det pinigs match. 1-0 till mig och Felix!

 

Felix var nog den stora vinnaren på kvällens kortspel sen. Jag var god tvåa och sen mamma o pappa. Noga att slåss om sin plats i familjen så alla vet var de hör hemma ^^

 

Förslag på nya kortspel uppskattas! Skitgubbe och sjuan blir lite tjatigt i längden.

Numera har vi två kortlekar eftersom jag och mamma hade köpt samma sak på julklappsbytet ^^ prick likadana också! Med bilder på ”Dangerous creatures of australia”. Kortspelandet kom av sig lite med bilderna på ormarna och fästingarna som var mystiskt lika de jag hade i min säng i förra rummet!

 

25 december, juldagen

Eftersom alla firar jul idag så hade de stängt köket på hostlet. Innebar ingen frukost. Merry Christmas sa vi och käkade vårt torra bröd och delade på en banan ^^

 

Tidigt som sjutton åkte vi iväg mot Fraser Island. Världens största sand ö med över 200 azurblå, varma sötvattens sjöar. Vi flockades på en fyrhjulsdriven buss efter en halvtimmes båtresa. Vi satt på taket och kollade utsikten från båten och pappa som lyckas fått både hatt-, klock-, shorts-, sandal och T-shirt- bränna på samma gång gömmde sig under deck.

Överallt var varningsskyltar att man skulle hålla sig i närheten av sina barn för att skydda sig mot dingosar. Det är ju djungelns lag att rovdjuren ger sig på den som springer söligast... ?

 

Mitt bälte var trasigt så jag gnällde lite till chaffören. Vilket slutade med att jag fick sitta brevid honom längst framme istället. Första parkett över regnskogen och dingosarna. Vinst!

 

Let's go n have some fun in the sun. Skrek chaffisen o så åkte vi. En riktigt bumpu ride. Bara sand hela vägarna. Drive like you stole it, skrek chaffisen till ett par som åkt fast med sin jeep i sanden efter han hjälpt dem loss. Vi bokstavligen hoppade omkring i bussen. Tur att jag satt fram, annars hade jag mått illa.

 

Min plats innebar även lite skyldigheter. ”kommer det en bil??” skrek chaffören och kollade på mig...”njae .. asså mjoee” satt jag och försökte se djupsand-vägen genom den tjocka regnskogen.

 

Första stannade vi på en tropisk regnskogsvandring. Riktigt mäktigt.

När vi svängde ned i skogen sa chaffisen i mikrofonen ”var det nån som såg no entry- skylten så gäller det inte mig”

Han berättade om alla växter som var över 2500 år gamla och träd som var uppmot 70meter höga. Vi gick längs en bäck med kristallklart vatten med vit sandbotten med inslag gröna och svarta ränder. Alger och mineraler för de okunniga ^^.

 

Chaffisen a.k.a. vår guide berättade flitigt historien bakom namnet Fraser Island och historier om växterna, utrotningen av aboriginerna och allt annat man kunde ha tänkas undra över på resan, medan vi alla hoppade runt och försökte undvika wiplash skador. Myspys.

 

Vi åkte vidare och där mitt i vägen sitter det ett japanskt par fast med bilen i sanden. De har förstört kopplingen i ett försök att ta sig ifrån en halvmeter sand. Vi kunde ju såklart inte lämna dem inne i regnskogen själva.. hm... så en halvtimme senare hade vi dragit bort dem med bussen och hamnat efter tidsschemat. Såååå trött på alla asiater. Hela tiden dem. ”gå inte på toa nu” sa guiden. Då går två japanska tjejer iväg för att gå på toa. ”vilka har inte betalat” - ingen svarar – såklart var de samma tjejer. Orken

 

Stranden kallade de för super highway. Och så fort vi kom ut på stranden förstod vi varför. Inne i skogen var hastighetsgränsen 30km /h, inte för att vi höll det, men på stranden var det 80km/h. Vi sicksackade mellan bilar och fiskare, sladdade som sjutton med bakdelen av bussen i lössanden. Var ute i vattnet och körde ibland och helt plötsligt skrek han ”hang on” och vi hoppade ner för en creek, vatten stänkte in genom takluckan och det gamla paret bakom mig blev dyngsura. En klar nära döden upplevelse.

 

Nästa stop- Eli's Creek. En bäck med stark ström och ungefär 50-100cm djup som gick genom regnskogen. Gick man upp längs bäcken kunde man åka med forsen ner som en vattenrutchbana (Y) riktigt nice! Mamma såg en ål och stod och fegade på kanten ^^

 

Vi åkte även upp och såg ett skeppsvrak Maheno som gick på grund i en tyfon 1935.

 

Och Pinnacles, klippavsattser bildade av färgad sandsten.

 

Vi åkte vidare och käkade lunchbuffé och sen huvudpunkten på resan. Lake McKenzie. Vi slapp japaner i sanden, men istället så gick bussen sönder. Vår fixare till chaffis gick ut och satte fast det trasiga fotstödet med en stor pinne och sen åkte vi vidare.

 

Längs vägen fick vi se en livs levande dingo. Alla trängdes för att stå i dörren och ta kort på den. Jag satt längst fram och fick första parkett till uppvisningen (Y)

 

Lake McKenzie var underbart. Tänk er en swimingpool fast utan klor och så rent att man kan dricka det, varmt vatten, och vit sandbotten. Dessutom ett underbart varmt väder. SÅ var det precis. Underbart!

 

På hemvägen såg vi massa kängurus från bussen. Pappa var snabb med kameran men fönstret var skitigt och vi åkte snabbt. Tre bilder, varav en inte var suddig. Dock ser man inga kängurus på den, så ni får tro på mitt ord ^^

 

Chill kväll på balkongen i nya rummet och kvällspromenad i värmen. Stjärntecknena ÄR upp och ned härifrån. Dessutom ser man andra än hemma. Ska inspekteras noggrannare nu när jag har några rymdfantaster här (:


Nöjda efter dagen. Kite republic t-shirten på plats!

Den här bilden var .. hm.. konstnärlig, sa pappa. Jag fick inte ta bort den

Lake McKenzie. Underbart. pappa och Felix brottas och jag ligger framför dem

Familjebild i Eli's Creek.

Gissabenen! (Gissa sandalbrännan) ^^

Familjebild i Lake McKenzie

GOD JUL!

 

Idag skulle vi äntligen sova ut!

Pappa kollade fel på klockan och väckte alla vid sju. Somna om är nästan omöjligt i den här värmen! Det tog ett tag innan jag kopplade vem det var som låg brevid mig i sängen ^^ Ovant med sällis.

 

Som svar på mina önskningar hade de tagit med risgryn. Så som en äkta julafton började dagen med tomtegröt. Pappa hade naturligtvis tagit med sånghäften som delades ut. En engelsk tjej, Jessica hängde på bäst hon kunde i texterna och vi träffade ett par från Eskilstuna, av alla platser i världen som höll oss sällis. Det är väldigt många svenskar på hotellet.

 

På grund av insektsattacken i min säng, fick vi byta rum. Jag och Felix delar på ett och mamma och pappa på ett, som för övrigt ligger precis ovanför baren ^^ får se hur det blir med sömnen.

 

Vi har varit på stranden och bränt oss hela dagen. Gått till en pir där man ska kunna se sköldpaddor ifrån. Vi såg bara en stingrocka. Stannade på cafe och drack milkshake och utforskade affärerna i området.

 

Vi har alla köpt en varsin julklapp till vårat julklappsbyte ikväll. Vi ska köra en lek/spel som mamma kört på jobbet för att få det rättvist. Kan bli intressant ^^

 

Sen blir det ut och käka middag nånstans och biljard turnering ikväll om jag får bestämma(;

 

Hoppas ni alla har en toppen jul där hemma! Fast jag tycker det är orättvist att det blir en vit jul för första gången på hundra år!

God jul från familjen Larsson (:

Passade på att bryta det långa inlägget där... Ny dag nya möjligheter
Numera är det dan före doppare dan! Onsdag 23 december

Min uppfattning hittills om Brisbane är att det är ett skitställe!

Vi hoppade av. Fanns ingenstans att köpa mat. Mc Donalds och ett hotell på hundra mil. Grått och fult och varmt som sjutton. Stämningen var sådär efter den tunga natten. Planen var att vistas fem timmar i Brisbane innan Greyhound bussarna skulle ta oss vidare mot Hervey bay. Som tuuuur var så fanns det plats på en tidigare buss. Skyndade oss och nödåt en flottig donken frukost och sen iväg igen.

 

Underhållningen på bussen bestod av vår tävling i tometeluv-målning på vårat egenkonstruerade julkort. Får gärna rösta på facebook ;) haha

 

Stannade på en rastplats som hette Matilda och käkade glass.

 

När vi senare låg vid poolen och ryggsäcken med alla värdegrejer som blivit glömd i minibussen som hämtat oss var tillbaka igen, kunde alla slappna av. Klockan var 2 var vi skapligt nöjda att vi inte satt och svettades på bussen fortfarande.

 

Fick ett så sött brev av Viktor som kom med familjen :) Uppskattades massa!

Hostlet hade levt sig in ordentligt med outback känslan. Hittade en liten gecko ödla på rummet som attackerade mamma ^^ Senare på natten upptäckte jag att min säng var full med små röda typ löss/ fästing-liknande insekter. Spelade ingen roll hur mycket jag skakade bort dem eller klämde sönder dem. Slutade med att jag klämde in mig brevid mamma i sängen över.

Tisdag 22a december

 

Nu måste jag oundvikligt börja korta ned på inläggen. Eftersom varje gång jag skriver sitter jag inne på ett internet cafe och stressar för att hinna göra nått innan de dyra minuterna försvinner helt. Felix och mamma läser tidningen, pappa skriver mail och berättar att allt mot förmodan har gått skitbra och att vi hittade varandra utan större problem ^^ Själv sitter jag här o nördar :) Vädret är varmt och soligt och vi kämpar oss mot stationen med väskorna. Där ska jag lösa in min biljett och i eftermiddag åker vi vidare mot Brisbane med nattåget :) Ska bli gött o ha lite sällis den här gången!

 

Nu är kaffet slut och snart internet minuterna också såå..

 

Bilder kommer såfort jag kan lägga in några ^^

 

So long från familjen Larsson i ett soligt Sydney!

 

 

Pappa dras alltid till matställen där det är helt tomt, medan vi andra tänker att det måste finnas en anledning till deras brist på kunder. Turkoz, tror jag bestämt stället hette. Nånstans där känner man ju att man redan letar vidare.

Modiga pappa och Felix gav sig på känguruhamburgargarna. Är det så som Felix fruktar att vi lämnar det här landet utan att ha sett en känguru, vet vi iallafall vad de smakar. Sådär!

 

Och så satt vi på tåget som skulle ta oss upp till Brisbane. Det var skönt att komma in i den luftkonditionerade vagnen. Det var även skönt att slippa sitta brevid helt främmande människor den här gången. Bara 13h kvar...

 

Tågresan gick bra. Ungefär halvvägs stannade vi och fick ta luft. Det molniga och gråa vädret visade sig vara 35grader varmt och tropiskt kvavt. Pappa satte igång stretchandet och genast kommer de omtänksamma australienarna fram ”are you alright mate?” de vänjer sig nog snart ^^

 

Lite action blev det när helt plötsligt hela tåget släktes ner. Alla konduktörerna kom springande med röda lampor och lös i alla vagnar. Strömavbrott tänkte vi.

Senare fick vi reda på att det var larmet när någon röker på toaletterna. Tåget släcktes ner och konduktörerna letar från ett varsitt håll för att lokalisera var röker kommer ifrån. Böter och avkastad i aussies outback för att så småningom bli äten av erimitstackarna är straffet.

 

Ju längre tågresan gick ju fullare blev gänget längst bak i vagnen. Halva vagnen var full med barn som ville sova vid tio men inte kunde eftersom en tant satt och skrek. Tyckte så synd om den fulla tantens ungar. Ett på natten pustade vagnen ut när de ÄNTLIGEN hoppade av!

 

 

Hela natten var likadan. Man somnade till för att vakna till en halvtimme senare med sovande ben, värk i nacken och stel rygg. Somnade om efter ett tag på ett nytt mysko sätt som kändes bra för tillfället för vakna upp snart igen.

 

Det som lättade lite på stämningen var den otroligt söta lilla pojken som satt framför mig och pappa och pratade med oss och kikade nyfiket på allt vi gjorde.

Jätte glad och snäll i hela 13h. Vilken kille! Tänkte adoptera honom eller eventuellt kidnappa honom. Men familjen hade tyvärr hoppat av när jag vaknade nästa gång.

 

Halv sex förberedde vi oss för att hoppa av tåget. Eftersom vi var lite oense om tidszonerna var vi en timme fel. Så vaknade en timme tidigt i onödan.

Fortsättning följer....

 

Måndag 21 december.

 

I skrivandets stund sitter jag inne på en Tribal Travel och väntar på min egen familj :D helt underbart! R till och med lite nervös. ^^ Har precis hittat till Formule 1 hotel som vi ska sova på inatt.

Har spenderar förmiddagen på ett internetfik och i Hydepark o käka frukost o läsa. Natten i mitt 16 mixed bed dorm, gick skitbra. Människorna var as sköna. Unga, flest tjejer. Kändes som man var på läger eller i lumpen, fast alla hade skön chill backpackar stil.

 

Satt i Hyde park och funderade på hur jag skulle få tag i min familj och vad jag skulle göra hela dagen. Hade ingen aning om när de skulle komma. Så drog in till ett internet cafe precis brevid hostlet som jag bodde på och kikad om jag kunde hitta nått i de gamla mailen vi skrivit. Helt omöjligt! Hade elva sidor med mail XD...

Checkade ut från hostlet och käkade frulle i hydepark. När jag satt där ringde pappa och berättade att de hade landat! Så jag letade reda på hotelet och nu sitter jag här. De lär ha rejält med jetlag stackarna. Jag var inte normal på tio dagar när jag kom hit. Vädret är kokande! Svin varmt. Otroligt varmt i rummet inatt också, utan aircondition!

 

Mer senare (: …. so long!

 

 

 

Så jag hittade min familj! De var välbehållna om än slitna efter den långa resan och väldigt bleka ;) Dusch på rummet var inte helt fel. Sen blev de lunch på en vietnamesisk restaurang som pappa röstade stenhårt på. Vi andra tyckte det var mystiskt att det var enda stället på hela gatan som inte hade en enda gäst. Maten var helt okej och vi har inte blivit magsjuka, än iallafall!

Kikade runt i Royal Botanic Garden och kilade till Australiens mest kända byggnad. Operahuset. Förväntningarna var höga. Visst det var häfftigt att se. Been there, done that ^^

Gick in och kikade men kände oss lite malplacerade med karta, magväska och sandaler. Det var någon föreställning på g och alla gick runt med coctailklänning, kostym och champagneglas.

 

Käkade glass och försökte få bilder på flying fox i träden. Gick sådär.

Det mest dramatiska dagen hade att erbjuda på, var ändå när pappa skulle proppsa på att det var myyycket bättre att ta trappen istället för hissen.

Lyckades bli instängd i trapphuset utan handtag, den tjocka killen i receptionen kom till undsättning. Sen funderar vi även på att skriva vårt rums nummer på hans arm, utan att gå närmare in på detalj ^^

Söndag 20 december

Gick motvilligt upp efter tre timmar sömn. Söta Paula och Olivia höll mig sällis inatt igen. Perfekt med min extrasäng och madrassen i mitt rum (Y).

Käkade scrambled eggs och gjorde matsäck för den 12h långa resan.

 

När jag trodde allting var under kontroll upptäcker jag plötsligt att första tåget in till stan inte går förrän 7.40. Shit! Det enda jag inte hade kollat upp, men det hade jag ju aldrig kunnat tänka mig.

Som tur var hade jag ju kollat upp allting innan så jag bara kunde löpa till spåret direkt när jag kom dit. Var nervös för första gången på hur länge som hälst, enda tills jag satt på tåget.

 

Började resan med ledigt säte brevid mig. Perfekt. Varvade mellan att sova, läsa, kika på datorn och lyssna på ipoden.

 

Efter vägen fick jag en liten tjej som skulle sitta och trängas med mig som senare böt av med en gammal tant som småfes och satt och kikade FÖR nyfiket på allting jag gjorde.

 

I högtalarna varvade de mellan att berätta det hårda straffet för tjuvrökning med att berätta historia och fakta om städerna vi åkte förbi.

 

Landskapet var öppet. Stora kullar, ängar med kossor och får. Ganska svenskt. Förutom att allting var torrt och gult. På vissa ställen rök det fortfarande om den svartbrända marken och trädstammarna.

 

Batteriet tog slut i datorn, de blev för jobbigt mörkt för att läsa och tåget knarrade så mycket i svängarna att det var omöjligt att sova. Gnälligt, javisst!

Tåget var dessutom försenat. Började inleda en disskusion med tanten brevid. Hon visade sig dock vara ganska gullig där hon satt och stickade.

 

Med min karta hittade jag sen från stationen till den lilla mörka gränden där ”Sydney Backpackers” låg. Mitt hem för natten. Kikade klart på Australia, och somnade överst i den vingliga våningssängen med alla mina room mates.

<3

Vaknade med ansiktet vänt mot en flinande Paula, grymt virrig klämmer jag ur mig att Olivia är borta! Utan en tanke på att hon kunde gått nånannanstans i huset. Hittade henne i mysande i favvissoffan.

 

Klunsade om vem som skulle handla mjölk. Gissa vem som fick äran. Hmm... Glömde cykelåset och fick löpa som fan innepå affären med cykelhjälmen och dagen efter sminket.

Lyckades spilla ut alla sour cream på golvet i all iver. Sa jag att det är dagen efter...

Eftersom jag var tvungen att göra av med alla råvaror i kylskåpet började vi med morgonbak. Scones, och pannkakor. Härlig blandning. Va iallafall otroligt gott. Paula offrade sig på disken och satt och kika Paradisehotel som vanligt (;

 

Det kom för oss att det var fyra dagar kvar till julafton. Tänkte att ett god jul skulle sitta på sin plats ^^

 

Vi drog hem till Olivia och tänkte tordas kolla hur illa ställt huset var. Gick snabbt att städa upp när man var tre st. och i nyktert tillstånd hittade vi hemnyckeln också ^^

Nathalie kom förbi och disskuterade gårdagens bravader.

Jouline hörde av sig och visade att hon var vid liv.

 

Snusk-Bamse!


Kvällen bjöd på favvissofforna, glass, varma hallon och hemmagjord ”chokladsås” ^^

Vaknade brevid en Paula i det som börjar bli hennes egna säng ^^ Sov länge och chillade. Packade lite. Sen vare dags för party igen. Tog med oss alla grejer och köpte bbq stuff på vägen. Olivia var också själv hemma. Det skulle utnyttjas. Chill i Olivias pool först. Sen gjorde vi iordning oss och Catilyn, Johanna, Nathalie, Joluine och Viktor kom.

Sjuk förfest med ett helt gäng totalt olika människor. Blev en snygg blandning av svenska och engelska för catilyns skull ^^. Gasen till grillen var slut så blev en till bbq i ugnen. Inga fel. Och mindre att städa sen.

Mer bad i poolen och sen skynda iväg. Missade sista tåget och en taxi var omöjligt att få tag på ikväll av nån anledning. Tillslut stannade en och viktor jouline caitlyn och nathalie åkte iväg. Jag paula och olivia tog nästa taxi. Sen såg vi inte varandra mer på helt kvällen XD .. nästan

 

Vi tre kilade till the base. Där de andra precis hade gått ifrån. Skulle in på vine yard sen. Men vi träffade några killar från NZ utanför och bestämmde oss att dra vidare. De andra var tydligen där inne då. The esplanade. Skit skönt ställe. Olivia lyckades ragga upp en kille som bjöd alla på öl, och tog sen en av nzländarna ist (; nån var på g ikväll!

 

Viktor och tjejerna kom sen. De hade tappat bort jouline. Vi gick o va skitoroliga eftersom hennes mobil var borta och hon gått vilse förr och dessutom skulle sova hos mig.

 

Efterfest med tjejerna hemma hos mig ^^ blev som vanligt med undantaget att jag nog var den som somnade först idag ^^

 

En skitkul kväll! Lite detaljlös, men bilderna säger allt.

@facebook när jag får tid :)

Sitter i köket och funderar på vad jag ska göra med dagen. Man får en känsla av total frihet härborta. Inga krav, inget tjat, inga måsten. Jag kan gå en hel dag utan att kolla på klockan, för jag har ingen tid att passa, om jag inte vill.

 

Idag sov jag tills jag vaknade av mig själv. Tänk om man kunde göra så varje dag. Utan anledning vaknade jag kvart över nio. Drömmen tog slut och jag var pigg. Det var tyst i hela huset och jag var bara tvungen att veta hur det skulle gå för Helena och Daniel. Lyckas de fly med varandra?...

 

Lugnet i min morgonpromenad förstördes dock. Hatar flugorna härnere! De är inte som de snälla flugorna i Sverige, som man viftar bort en gång och så ger dem sig. Nej, här är dem överallt. Viftar man en gång är de tillbaka efter två sekunder. Försöker krypa in i näsa, ögon, munnen, överallt! Och de är många! Så äckligt!

 

Åska och regn idag, så man behövde inte ha dåligt samvete över att sitta inne.

 

Packat, diskat, lagat mat, tvättat och städat idag. Inte många dagar kvar tills jag åker nu :)

 

Hade fått i uppgift att tömma kyl och frys innan jag åker.

Grejen var att Valeria hade tänkt, eller inte tänkt, och skulle ta med olja i en petflaska på flyget. För övrigt hade jag råkat hällt ut hälften och sen nekat till det. XD. Iallafall fick väl Miguel henne att inse att olja och tullen inte gick bra ihop.

Tänkte göra slut på den oljan först, som ändå var i petflaska tänkte jag.

När min tortelinisar sen fick en läskig bismak kopplade jag sakta. Oljan luktade misstänkt mycket som... hm inte olja. Ringde Paula med panik för mitt liv.

Vad ska jag säga... jag lever fortfarande iallafall.

 

Lyssnat på Malin Åkermans sommar i P1. Skrytig attityd men jag gillade hennes program.

 

Har snöat in mig på Taken by trees. Samtidigt som jag bestämt mig för att börja måla. Varvat med min braiga bok. Blev uppryckt från mitt bohemiska levande av Lisa Ida och Paula. Förfest.

BBQ var planen. Men var sådär sugen på att stå en meter utanför varma huset i regnet och grilla. Äkta bbq i ugnen. Fick för övrigt beröm för min potatisgratäng av tjejerna. Det ska jag leva på länge ^^

 

Skitkul preparty som vanligt :) och väldigt musikaliska drog vi iväg till tåget. Vagnen fick bevittna äkta svenk moraträsk. Antaligen trodde dem vi var utvecklignstörda. Bättre blev det inte när vi körde ett misslyckat superman hopp a.k.a. Pappa i solna hopp, i ett försök att hinna hoppa av i Balaclava. Men dörrarna hann låsas och vi hamnade i Windsor. Varför känns det så typiskt oss!

Träffade iallafall en trevlig kille på stationen som vi frågade om vägen tillbaka. Paula tyckte de var misstänksamt att han hade plasthandske, men ändå blev vi skitförvånade när han börja måla grafitti över hela väggen. Vi fick förklarat för oss att det var hans ”fuckin crew” när han skrev MSc

istället för att måla nått snyggt. Helt lugn sa han att polisen kommer snart och att han inte hann förklara vägen. Och vi har allt på film XD wtf!

 

Tröttna tillslut och tog en taxi till St Kilda efter att gjort oss osams med en liten kille som ville att vi skulle köpa ut till honom.

 

Viktor som verkligen tyckte vi skulle ut i St Kilda skulle hem när vi kom. Och bästa ställena var stängda!? Vi hamnade iallafall på en club som heter roberta. Och Paula träffade sin framtida man. Vad vare han hette? Yang? Ching? Hong? ^^

7.15 Hoppade jag upp och trodde det blivit jordbävning. Det visade sig bara vara Paulas telefonalarm ”wisper”  

Hittade mibilen tilslut bakom tvn! Fortsatte där vi avslutat och lyssnade sommarpratare.

Jag blev rastlös och drog ut på morgonpromenad. Gick ner till Brighton Pier. As varmt och fint väder. Kändes att det inte var sverige man var i när jag helt plötsligt såg en minipingvin alldeles nedanför piren. As söt! Hoppade upp och gjorde lite tricks och låg sen helt stilla på rygg och tittade på mig och väntade på att jag skulle ta kort. Varför var det enda gången jag inte hade mobilen med mig! Idag visade Melbourne sin finaste sida. Hoppas att det blir en sån här fin dag när jag ska presentera mitt hem de senaste månaderna för min familj om någa veckor :)

 

Kilade till Southern Cross sen och tänkte att jag skulle ta tag i lite tråkig planering. Bokade biljetten till Sydney till söndag och kikade var allt låg nånstans för säkerhetens skull så inget kan skita sig på söndag. Helt plötsligt känns resan lite mer påtaglig när man har biljetten i handen.

 

De tråkiga ressträckorna på tåget hinner jag knappt märka för min superbra bok. Efter en halvtimme på tåget blir det mer ”Nej shit är ja redan framme..” Tänk vad många böcker jag skulle hunnit läst om jag bott här längre.

 

Kilade till Queen Victoria Market och tänkte köpa en ryggsäck till resan. Visste att det var något speciellt med onsdagar. När jag kom fram kom jag på vad det var. Det var stängt på onsdagar...

Efter lite felåkningar med tramen så åkte jag till Dockland istället. Spelade ingen roll att det var hundra grader varmt, jag kunde ändå inte ligga på stranden då jag ordagrannt brännt sönder mig igår. Kan säga att jag inte rekommenderar topless solning mitt på dagen här nere.

Gick runt i dockland, som är ett fint hamnområde i city, och käkade glass. Eller slängde i mig en glass för att inte allt skulle smälta bort.

Var inne på Harbour city, klädoutlet som ligger jättefint precis vid vattnet. En dröm att söka skydd i de airconditionfyllda affärerna. Passade på att kika Melbournes enda? Isrink i Wonderland. Kanske tio ungar stapplade sig fram med shorts och t-shirt och utan hjälm i en decimeter vatten och i minst 30 värme. Skridskorna var rostiga och plastiga. Hade förväntat mig lite mer än det lilla plasttältet de smällt upp i värmen.

 

Hemresan var en pers. Törstig och svettig trängdes jag i en tram med en hel skolklass. Såklart går tramen sönder av värmen medan en unge berättar ungefär allt i detalj som hennes skoldag bjudit på. Hade kanske uppskattat den söta ungens uppmärksamhet lite mer om det inte vore vardagsmat för mig ^^

 

Kom hem och skulle bara hämta bikinin och möta upp Ida nere på stranden när värsta solen var borta. Möts av strömavbrott! Över 30 grader och frysen droppar. Alltid när jag är själv hemma. Hann noja ett tag och Ringa och göra Miguel och Valeria oroliga på Nya Zeeland, innan Paula berättade att de inte heller hade el. Dramatiken fick ett snabbt avslut och elen kom tbx (Y)

 

Äntligen blev det bad med Ida (Y)

 Kvällen spenderades med Paula hos Coreys kompisar och gänget. Testade Vegemite äntligen! Australiens enda specialité. Det smakade skit ^^ eller väldigt salt med nån bismak av diesel ungefär. ^^ Testade även gingerbeer. Det var mer okej. För att komma in i julstämningen hade killarna klätt ut sig i tomtekläder. Mitt lag spöade även Paulas i fotbolls spel sen (;  en bra kväll.

Fick även höra att Sofia håller ställningarna hemma och tar hand om min söta lilla Viktor som önska sig rökmaskin i julklapp. Lovar att berätta de för tomten. :) Kanske kan fånga en känguru och skicka hem. (:

Tisdag 15 december

Solen lyser, himlen är blå och Ida är ledig! Då börjar man fundera. Vill jag fortsätta som au pair? Vill jag resa? Vill jag hem? Har ingen aning. Har inte övertygande argument för nått av alternativen. Som vanligt kan jag aldrig bestämma mig. Vore så mycket skönare om jag bara visste precis vad jag ville göra med mitt liv. Ett mål och en väg dit. Men det här kanske är meningen, det kanske är mer spännande för mig också. Ständigt nya infall och idéer. En dag upptäcker man ”opps, jag sitter i Australien. Hur hamnade jag här.” Jag ska försöka ta vara på tiden här så får vi se vart jag hamnar.

 

Idag hamnade jag på stranden. Älskar Brighton Beach av en anledning. Har redan visat hur proppfullt och turist exploaterat St Kilda beach är såfort solen kikar fram. Brighton beach är folktomt. Jag cyklade ner dit. Varmt och vindstilla. De enda som var där var jag och bruna gubben. Han är där jämt! Han är helt kolsvart. Funderar om det är ett smärtsamt mordförsök att få hudcancer eller har någon dröm om att vara mörkhyad.

Stranden var iallafall underbar. Så... Två lika fina stränder. En proppfull och en nästan tom. Varför?

Jo, för att St Kilda råkar ligga närmare stan och för att turisterna finner det exotiskt med alla palmerna runt omkring.

 

Kilade hem till Paula senare och badade lite i poolen med henne och hennes ungar.

 

Började få lite panik i paradiset över min obokade biljett till Sydney, mitt brist på sovställe när jag väl var där och att jag var utan väska att packa i. Olivia flydde från huset och kom och hjälpte till.

 

Fast vi hade hela huset för oss själva så satt jag Olivia och Paula o trängdes inne på mitt rum. Har väl blivit en vana nu ^^

 

Paula stannade på sleepover och vi sommnade i hel barndoms anda medan vi låg och lyssnade på Paolo Roberto som sommarpratade.

 

Rekommenderar hans program btw.

Måndag 14e december

Kändes som min födelsedag när jag vaknade upp i morse. Anledningen var att Valeria kvällen innan sagt att hon behövde hjälp hela morgondagen fram till klockan två när de skulle åka. Hon skulle väcka mig när hon behövde hjälp. Ett strategiskt drag av mig. Antog att jag skulle få sova längre om hon skulle väcka mig än om jag fick en tid att gå upp.

09.15 kom hon in på mitt rum med ett försiktigt ”Good morning Ida”, som numera räcker för att få mig att vakna. Hoppas verkligen det blir ändring på det när jag kommer hem.

 

Strax efter kommer Martina inspringande med ett paket till mig

”wow thanx, what a perfect way to wake up”

innehållande, 2 par hörlurar till min ipod (Y), tågbiljetterna till resan, och diverse underbart svenskt godis.

 

Marta kom och skulle städa, vi insåg att vi var minst lika, om inte mer, exalterade över att familjen skulle iväg. Kändes som vår egen semester. Vilket det i mångt och mycket även innebar ^^ …

Marta gav mig en liten söt porslingsängel

”Din skydsängel, ha med det vart du än åker och ställ den brevid sängen så ska den vakta dig”

Hon är så söt (: Kommer sakna henne.

 

Väntade till allra sista sekund med att ge min lilla julklapp jag köpt till familjen. Anledningen var att de inte skulle hinna ge nått sista minuten kraffs de hittat bara för att ge något tillbaka. De är såna som skulle kunna ge ett tomt mjölkpaket och fortfarande vara nöjda för att de gett något. Jag gav min svenska kokbok från ikea en halvtimme innan de skulle med taxin. Då löper Valeria upp på övervåningen och några minuter senare kommer hon ner med ett slarvigt skrivet julkort på dålig engelska och en julklapp till mig. Och så ser hon jättenöjd ut. Helt otroligt.

 

Innehållet: En biege, förliten, t-shirt med ett tryck av några grottmänniskor och med texten ”Argentina” Visste inte om jag skulle skratta eller gråta ^^

 

Preciiis som jag sagt att det skulle bli ^^

 

Miguel letade iallafall fram massa turistböcker till mig och sen fick jag betalt för helgens jobb och för de fem timmar jag jobbat idag! Vilket jag inte räknat med :) glad överaskning.

 

Och så var dem iväg och allt blev lugnt! Äntligen! Hur länge har jag inte väntat på det här

 

Kika lite webtv och låg ute i solen och läste ett tag. Gud gillar mig. Det ska bli toppenväder nästan hela veckan. Efter att det vart dåligt så länge :D underbart!

 

Passade på att göra lite postärenden. Vilket tydligen hela Brighton hade tänkt göra idag. Köade hur länge som helst. När jag kommer fram ska jag skiva under nått formulär. När jag kommer fram nästa gång så måste jag ha pass också :O Och så helt plötsligt blev det bråttom igen :O Löpte hem kastade mig in och hämtade passet, kastade mig på cykeln och låste fast den vid första lyktstolpe. Helt svettig och med ett dovt ”noooo” kastade jag mig in under porten som de höll på att hissa ner för dörren. Alla kollade. Men jag hann.

Deras metod att stänga porten så inga fler kunder kunde komma in var väldigt effektiv. Dock stod vi 15 pers inlåsta på posten och kunde inte komma ut. Kändes sådär genomtänkt.

 

Kändes lite vemodigt när jag insåg att det kanske var sista gången jag cyklade den långa vägen till Hampton.

Mitt sista gympass visade sig vara en blandning av dans-aerobic och way för avancerade styrkeövningar.

”ha step up brädan på tvären sen mattan över och så lägger ni er på rygg med böjda ben och en dumbbell på foten..” osv Tror det förklarade att antalet deltagande var 5 tappra. Eller så berodde det helt enkelt på det fina vädret.

Iallafall var jag glad att Body Blitz inte var nån höjdare, eftersom jag inte gått på nån innan.



<3 Tuddles!

Söndag 13e December

 

Grattis Christoffer (:

 

På grund av, eller kanske tack vare mina pensionärs fasoner, dvs vakna alldeles för tidigt och inte kunna somna om, så var jag först uppe. Kände på mig att ”dagen innan avfärd” inte var någon bra dag att vistas i huset på. Kilade ut på morgonpromenad.

 

Stressa och cykla iväg till st Kilda och sista kitesurfing lektionen, trodde jag...Olivia hade blivit sjuk och Paula visste inte att vi hade lektion. Där stod jag svettig i värmen och ont i rygg och handled efter cykelturen på 30 min. Som tur är går jag inte någonstans utan min bok. Så placerade mig på rygg i parken med Harry Hole och hela nazistgänget.

 

Väl hemma råkade jag sticka ut huvudet från rummet för att visa familjen att jag levde. Vilken nybörjar tabbe! ”Ida can u please do me a favour” Den meningen står på min hatlista...

Oså var jag i full färd med att leta efter försvunna DS nintendon, thongs mm.

 

Paula ringde och jag tog min flykt med tåget till South Yarra, tram till Toorak. Inte att glömma! Det är lucia idag! och svenska kyrkan var inte sena med att påminna om det :)

Kyrkan var proppfull. Ett halvhjärtat luciatåg med felsjungningar, vild blandning av språk, och folk i alla åldrar, bjöds det på. Det som alla ändå kom för var ju fikat efteråt. Lussebullen!

 

Julstämningen förstördes lite när vi gick ut och satte oss och fikade i den varma sommarkvällen. Men man kan ju inte få allt ^^

Hade velat sett kungsörs lucia i år. Nån som såg det får gärna tjalla hur det var (:

Sjukt att det redan gått två år sen vi hade sjukt roligt med hela luciagänget! Känner mig som en gamling! ^^
Då hade jag aldrig trott att jag skulle sitta här i värmen nu (:

Blev introducerad för hela schemat inför helgen på fredagen. En hel massa aktiviteter som innebar ungefär bilkörning nonstop. Valeria insåg tillslut att det inte skulle funka och gav mig ett något rimligare schema, ställde in GPSen på alla tänkbara mål och adresser och telefonnummer till halva Australien.

 

Drog iväg med ungarna och deras kompisar till en stor typ lagerlokal helt anpassad för att ungarna ska kunna springa, skrika, hoppa hoppborg, leka i bollhav, klättra, åka rutchkana osv. Det var även anpassat för föräldrarna med bord, stolar och en kafeteria. Kände igen några av mammorna, men var inte ett dugg sugen på att socialisera. Satt i ett hörn, pluggade in ipoden med musik som överröstade ungarna och min underbara bok ^^ Allt för lönen!

Måste även skryta att jag numera har kört fem filig väg i vänstertrafik. Nästan så man kan skriva med det i Cvt va ^^

 

Senare vare dags att hämta Martina och 4 tjejer till från ett party. Efter lite samarbete kunde de komma ihåg var de bodde också. Vilket förenklade mitt skjutsande lite.

Var verkligen skitsur på Valeria. Hur kan hon lova att jag ska ta ansvar för tusen andra ungar....

De höll iallafall tjejerna ifrån att bråka med varandra så nått bra kom det ur det. Jag somnade rätt snabbt den kvällen!

 

 

 

Jag vaknade dock lika snabbt när Martina löper in i mitt rum och skriker ”Ida, Where's my kumon!!” Kändes som jag sovit en minut. Kommer inte ihåg vad jag svarade. Om det var en svordom hoppas jag att den var på svenska iallafall!

 

Lugn dag. Tjejerna är bra på att underhålla sig själva. Tv heter det visst... men jag tänker inte gnälla … den håller dem tysta och ifrån varandra att bråka . Valeria och Miguel får stå för de lärorika aktiviteterna i deras uppväxt ^^

 

Valeria ville inte att jag skulle behöva laga mat, så jag fick pengar och lite tips på bra restauranger istället. Ricketts point, beläget på stranden bortanför Sandringham blev det. Med riktiga mamma fasoner skickade jag in fyra tjejer i bilen och såg till att alla hade bälte och skor.

Mitt i kaoset avbryter lilla tjejen mig och säger med seriös röst.

”Ida, a bird just shared its poo with us”

Det var ett nytt sätt att se på den stora fågelskiten som täckte halva framrutan, haha ^^

 

Cata påpekade att jag kunde ha party i huset om det kändes tomt när de åkt.

 

jag tog på den oskyldiga minen med ett-.. ”nej gud det har jag inte ens tänkt på” he he...

 

Somnade klockan tio den kvällen.

 

Insåg att det Tur att de var den här helgen jag fick babysitta. Har en hel vecka att vila upp mig på i ett stort, tomt hus. Sova hur länge jag vill på dagarna och göra vad jag vill ^^ .

 

Om nån är nyfiken kan jag tillägga att Magnetherp inte hjälpt ett skit än så länge, fast jag aktivt använt den.

 

Mission completed!

Torsdag 10 december.

 

Massa ont i handleden. Gick till gymmet med min snygga bandagelindning. Redan första steget jag tog var det folk som frågade vad som hänt. Tvärt emot alla superpigga människor på gymmet så är jag mer åt ”helt förstörd”- hållet sådär klockan nio... Orkar verkligen inte prata...

Gick lite snyggt med handduken över armen tills passet började ^^ . Fick ta body pump passet istället för sisa roliga kimaxen... det funkade sådäär ändå. Men nånting var jag ju tvungen att göra, och det skulle inte bli spinning :S Då ska jag ha ondare än så!

 

Skulle kila till stan med Paula efteråt .. men hon hade.. hrm... andra saker för sig som fördröjde projektet XD haha kom iallafall in med olika tåg. Är helt uppslukad av Rödhake nu.. så hade inga problem med att vänta. Gjorde lite ärenden och kikade julskyltningen i Myers skyltförnster. ”Olivia's helping with chirstmas”. Läste de böckerna när jag var liten. Julskyltningen var värsta hightech och inte alls lika mysig som NK s men det fick duga.

 

Dregglade lite över alla underbara affärer och alla skitsnygga kläder som vi inte har råd med på Burke st…. När jag blir rik ska jag åka till Melbourne och shoppa sönder!

 

Vart massa duktig idag, städat, vart trevlig, strykt massa, lagat mat och skjutsat ungar hit och dit. Paula har lydigt suttit brevid mig och vart min kartläsare ^^ och sen blev de lite mys när jag var själv hemma, Beck - det tysta skriket. Tragisk film.

 

Skickade btw med ungarna den läskigaste färdigmaten jag sett idag! Små ”partie pies” bestående av smördeg med nån brun smet som skulle föreställa kött :S och ”sausage rolls” smördeg med nån ännu läskigare grötig grå massa tänk, kohjärna,... som skulle föreställa korv. Hjälp! stackarna som fick äta det där!

 

Valeria började oroa sig lite gulligt för min handikappade arm. Hon tog ner fetaste maskinen i verklig Tom anda, som skulle ”heala” min handled. Magnetherp, heter den visst. Hon hade själv använt den och den var jättebra. Använde jag den en halvtimme om dagen i en veckas tid så skulle min handled bli bra igen.. Upp till bevis.

Jag tror såå hårt inte på sånt där :S Om en vecka kommer den ju blivit bra av sig själv för hoppningsvis. Valeria la ner så mycket tid på att förklara hur den funka och prata bra om den, så jag tänker ge den en ärlig chans! Vad har jag att förlora? En arm...?

 

Gav resten av mina daim till Paula och ungarna idag, starkt jobbat Ida!... Börjar jag käka kan jag inte sluta! Inte bra det där...

Dessutom börjar familjen rensa ut all mat i huset typ ” Vi köper inget nytt, vi äter det vi har i skafferiet så vi hinner tömma innan vi åker” Tvärtemot dem har jag då börjat snåla och spara på allt. Det finns en bra förklaring till det... Jag ska ju vara här en vecka till! Vill ju inte behöva köpa mat :O

 

 

Nu ska jag stoppa in handen i domedagsmaskinen .. skriver jag inte imorgon så är det antagligen för jag får den bortamputerad... :S

 

^^ pussis!