Lady Musgrave
28e, 29e, december
Resan till Agnes Water gick, mot pappas förmodan, riktigt bra. Busschaffören, en tjock storrökare som var konstant illröd i ansiktet, satt och nickade till med huvudet varannan meter och klagade ,innan vi åkte, över den långa vägen han åkt.
Pappa var skitskraj och förberedde alla på att löpa fram och ta över när tjockisen fick hjärtattack eller somnade. För att förhindra ovanstående så satt vi alla och förde krystade samtal om djur och natur hela vägen fram.
Nu har vi också sett kängurus så det räcker och blir över längs hela bussresan.
Hostlet, Souhten Cross, var mitt ute i ingenstans omgiven av skog. Det var ett riktigt mysigt hostel komplex med små hus döpta till olika länder. Vi bodde i Austria. Det var en riktigt djungel känsla med massa palmer, växter och fasader av bambu och timmer. Vi delade rummet med Chris, en kille från Brisbane som var på väg till ett nyårsparty.
På natten vaknade jag ungefär hundra ggr av monsunregnet som öste ner i en minuters intervaller, och tänkte att nu blir det aldrig nån resa till Lady Musgrave imorrn.
På morgonen gjorde vi oss iordning och stackars Chris kände sig i vägen och gick ut och sov i hängmattan ist. Blev resan inställd skulle de ringa innan kl sex på min mobil. Saken var bara att jag hade noll teckning mitt ute i bushen.
På g ner till vägen mötte vi en kille med skottkärra och spade från hostlet med det glamorösa jobbet att skotta bort alla överkörda sugar toats från gångvägen. Ännu ett aussiedjur att kryssa för i listan.
Som tur var gick vi inte upp i onödan. Bussen kom och vi trängdes med en familj från Tyskland som var och hälsade på sin dotter som var här som utbytesstudent.
I kön till båten sålde de åksjuketabletter som vi redan laddat upp med. Väl på båten förstod vi varför. Jag kan säga att jag inte skulle vilja byta jobb med crewen på båten. Ca 75% av alla 100 på båten spydde på den 75minuter långa resan ut till korallön. Crewen löpte fram och tillbaka och var trevliga medan de kom med lass efter lass av nya spypåsar. Jag kan med säkerhet säga att jag inte var den enda som undrade om det här verkligen var värt pengarna.
De flesta ångrade sig dock när vi väl var framme. Vattnet var kristallblått och barriär revet kring Lady Musgrave tornade upp sig. Tre metersvågorna bröts mot revet och vattnet var helt lugnt. Så pass långt från land var det också helt molnfritt och soligt. De dukade fram fika och lovade att ingen mår illa på vägen hem när man surfar på vågorna istället för att bryta dem med magkittlande hopp.
Vi skyndade oss ut till flytpontonen och haffade åt oss snorkel equipment och flöt runt i timmar och studerade den otroliga undervattensvärlden. Det var som att dyka i ett aquarium med alla färggranna fiskar, djur och koraller.
Dagen bjöd även på en tur med en båt/ submarine med glasbotten och en resa in till Lady musgrave med guidning runt ön. Pappa fick äntligen se sina efterlängtade havssköldpaddor. Lady Musgrave var gjord av döda koraller och bebodd av ca 40 000 udda fåglar. Säkraste sättet att ta sig över ön var med handduken över huvudet om man ville slippa att sheer the poo med fåglarna. Det var fine på 600dollar om man snodde med sig koraller från ön. Vilket en liten kille framför oss uppmärksammat och löpte o tjallade så fort nån rörde korallerna på ön.
Kvällen spenderades på lite olika sätt beroende på vem i familjen man var. Majoriteten planerade resan, lagade mat och fixade matsäck. Är man lillebror i familjen såg kvällen lite mer chill ut. Spela lite gitarr, ragga lite på tjejerna i receptionen och kika film. Vissa hare bra (;
Nu väntade ännu en tidig morgon och en 9h resa till Noosa där vi med en massa tur lyckats få hostel över nyår.
Over n out!
