Fraser Island

25 december, juldagen

Eftersom alla firar jul idag så hade de stängt köket på hostlet. Innebar ingen frukost. Merry Christmas sa vi och käkade vårt torra bröd och delade på en banan ^^

 

Tidigt som sjutton åkte vi iväg mot Fraser Island. Världens största sand ö med över 200 azurblå, varma sötvattens sjöar. Vi flockades på en fyrhjulsdriven buss efter en halvtimmes båtresa. Vi satt på taket och kollade utsikten från båten och pappa som lyckas fått både hatt-, klock-, shorts-, sandal och T-shirt- bränna på samma gång gömmde sig under deck.

Överallt var varningsskyltar att man skulle hålla sig i närheten av sina barn för att skydda sig mot dingosar. Det är ju djungelns lag att rovdjuren ger sig på den som springer söligast... ?

 

Mitt bälte var trasigt så jag gnällde lite till chaffören. Vilket slutade med att jag fick sitta brevid honom längst framme istället. Första parkett över regnskogen och dingosarna. Vinst!

 

Let's go n have some fun in the sun. Skrek chaffisen o så åkte vi. En riktigt bumpu ride. Bara sand hela vägarna. Drive like you stole it, skrek chaffisen till ett par som åkt fast med sin jeep i sanden efter han hjälpt dem loss. Vi bokstavligen hoppade omkring i bussen. Tur att jag satt fram, annars hade jag mått illa.

 

Min plats innebar även lite skyldigheter. ”kommer det en bil??” skrek chaffören och kollade på mig...”njae .. asså mjoee” satt jag och försökte se djupsand-vägen genom den tjocka regnskogen.

 

Första stannade vi på en tropisk regnskogsvandring. Riktigt mäktigt.

När vi svängde ned i skogen sa chaffisen i mikrofonen ”var det nån som såg no entry- skylten så gäller det inte mig”

Han berättade om alla växter som var över 2500 år gamla och träd som var uppmot 70meter höga. Vi gick längs en bäck med kristallklart vatten med vit sandbotten med inslag gröna och svarta ränder. Alger och mineraler för de okunniga ^^.

 

Chaffisen a.k.a. vår guide berättade flitigt historien bakom namnet Fraser Island och historier om växterna, utrotningen av aboriginerna och allt annat man kunde ha tänkas undra över på resan, medan vi alla hoppade runt och försökte undvika wiplash skador. Myspys.

 

Vi åkte vidare och där mitt i vägen sitter det ett japanskt par fast med bilen i sanden. De har förstört kopplingen i ett försök att ta sig ifrån en halvmeter sand. Vi kunde ju såklart inte lämna dem inne i regnskogen själva.. hm... så en halvtimme senare hade vi dragit bort dem med bussen och hamnat efter tidsschemat. Såååå trött på alla asiater. Hela tiden dem. ”gå inte på toa nu” sa guiden. Då går två japanska tjejer iväg för att gå på toa. ”vilka har inte betalat” - ingen svarar – såklart var de samma tjejer. Orken

 

Stranden kallade de för super highway. Och så fort vi kom ut på stranden förstod vi varför. Inne i skogen var hastighetsgränsen 30km /h, inte för att vi höll det, men på stranden var det 80km/h. Vi sicksackade mellan bilar och fiskare, sladdade som sjutton med bakdelen av bussen i lössanden. Var ute i vattnet och körde ibland och helt plötsligt skrek han ”hang on” och vi hoppade ner för en creek, vatten stänkte in genom takluckan och det gamla paret bakom mig blev dyngsura. En klar nära döden upplevelse.

 

Nästa stop- Eli's Creek. En bäck med stark ström och ungefär 50-100cm djup som gick genom regnskogen. Gick man upp längs bäcken kunde man åka med forsen ner som en vattenrutchbana (Y) riktigt nice! Mamma såg en ål och stod och fegade på kanten ^^

 

Vi åkte även upp och såg ett skeppsvrak Maheno som gick på grund i en tyfon 1935.

 

Och Pinnacles, klippavsattser bildade av färgad sandsten.

 

Vi åkte vidare och käkade lunchbuffé och sen huvudpunkten på resan. Lake McKenzie. Vi slapp japaner i sanden, men istället så gick bussen sönder. Vår fixare till chaffis gick ut och satte fast det trasiga fotstödet med en stor pinne och sen åkte vi vidare.

 

Längs vägen fick vi se en livs levande dingo. Alla trängdes för att stå i dörren och ta kort på den. Jag satt längst fram och fick första parkett till uppvisningen (Y)

 

Lake McKenzie var underbart. Tänk er en swimingpool fast utan klor och så rent att man kan dricka det, varmt vatten, och vit sandbotten. Dessutom ett underbart varmt väder. SÅ var det precis. Underbart!

 

På hemvägen såg vi massa kängurus från bussen. Pappa var snabb med kameran men fönstret var skitigt och vi åkte snabbt. Tre bilder, varav en inte var suddig. Dock ser man inga kängurus på den, så ni får tro på mitt ord ^^

 

Chill kväll på balkongen i nya rummet och kvällspromenad i värmen. Stjärntecknena ÄR upp och ned härifrån. Dessutom ser man andra än hemma. Ska inspekteras noggrannare nu när jag har några rymdfantaster här (:


Nöjda efter dagen. Kite republic t-shirten på plats!

Den här bilden var .. hm.. konstnärlig, sa pappa. Jag fick inte ta bort den

Lake McKenzie. Underbart. pappa och Felix brottas och jag ligger framför dem

Familjebild i Eli's Creek.

Gissabenen! (Gissa sandalbrännan) ^^

Familjebild i Lake McKenzie


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0