Ida Larsson

onsdag 21 april



Igår kväll sa vi hejpa till Hannes som ska spendera följande dagar på Koh Samuis hospital.

Dagen har varit förberedelser för hemgång. Väga väskan, skriva ut biljett, packa osv. Det har varit så sjukt varmt att vi fått gått i omgångar ned till beachen och sen löpt upp och duschat för att inte få värmeslag. Lätt den varmaste dagen sen jag kom hit till thai. Vattnet ska vi inte ens prata om. Det gick inte att bada. Det brändes! Tror fan det nästan kokade.

Trodde jag hade bränt mig som sjutton först när jag kom till rummet. Men det var bara min kropp som i ren gått-vilse-i-öknen-stil hade pumpat ut allt blod i huden för att rädda mina viktiga organ ^^

För att ge ett exempel så hänger alla på 7eleven för att kunna andas en minut som jämfört med utomhus är värsta fryshuset. Det är 29grader där inne.

Vid fem var det perfekt att ligga på stranden även om vattnet fortfarande brändes. Vi fick snabbt sällis av hundarna och den lilla söta valpen som löper runt där hela dagarna. Hj som saknar sina hundar har sällan sett lyckligare ut och alla förbipasserande stannade för ett kort och ett ”naaw” moment när valpen vilt fått ett bra hugg i nackhåret på hj.

Solnedgången över Sairee beach var det finaste någonsin. Alla restauranger började tända sina ljusslingor och facklor medan palmerna vid strandkanten färgades rosa. Äntligen gick det att ligga i vattnet, och det bara tack vare att luften var svalare. Önskar att jag hade fått en bild på det.

Snart ska jag lyxa med en pedikyr och manikyr. Why not när det inte kostar nånting. Hoppas att den och brännan håller sig fin tills jag kommer hem.. om två dagar! Galet.. Jag kommer garanterat grina när jag kommer till Arlanda. Både för att jag är så glad att se att Sverige verkligen finns och inte är något som jag fantiserat ihop, och för att den kalla luften halvt kommer döda mig!

tisdag 20 april

Gårdagskvällen bjöd på den godaste bbq jag har käkat sittande på kuddar på stranden två meter från havet med en skön bris och en fireshow. Efter lyxade jag och hj med en thaimassage. Det var den bästa massagen jag har fått! Fast vi kom efter elva var de supertrevliga och bjöd på fika efteråt. Hela tiden fnissade de och medan de böjde mig i alla möjliga vinklar hörde jag lite kvävda rop på hjälp från hj som debuterade på massagefronten. ^^

När jag vaknade idag ville jag bara grina. Har inte behövt gå upp så tidigt på..jag vet inte hur länge!

Dagen spenderades med en snorkeltur runt koh tao. Grabbsen ville absolut ha en stor båt, så en 7eleven sandwish senare gick vi som en hop får efter en moppsig ”ledare” som vägrade ge Hannes simfötter pga hans svullna fot. Han frågade också en kines med barnröst om han verkligen kunde simma och tvingade på en tjej för stora simfötter för att ” han visste vad som passade” Inte många kompisar till honom efter första minuterna.

Vattnet runt här är otroligt klart och varmt. På första stället var hela botten som ett nät av spindelliknande koraller. Det såg ut att vara minst en meter tjockt och man såg inte botten nånstans. Andra stället vi stannade och snorklade på var helt underbart. Superfina koraller i olika färger och former och massa fisk. Det utmanade aussies koraller starkt.

Det bästa är att bara ligga på ytan och flyta på allt salt med facet neråt. Det skulle jag kunna göra en hel dag om man inte fick russinfingrar.

Nästa ställe vi stannade på skulle vara Shark bay. Det var ett lika stort skämt som lunchen bestående av lite ris och några köttbitar. En kille påstod sig iallafall ha sett en av de en meters reefshark som ska finnas.

Vi stannade på lite fler olika fina snorkelställen innan de helt plötsligt bad oss hoppa i land på en ö. Alla var tvungna att gå av, men man var även tvungen att betala 100bath för att få gå i land. Wtf! Av princip så vägrade vi tillsammans med några andra. De visste inte riktigt vad de skulle göra men körde sen ut och la till en bit utanför så vi kunde hoppa i och snorkla. Det var det bästa på hela resan. Nästan helt tomt på båten, så vi passade på att göra lite snygga hopp från taket. Profilbild på facebook konstaterade hj nöjt ^^

Efter ett tag upptäckte vi att vi låg och flöt över ett gäng dykare simmade runt på botten 10meter ner. Simmade över dem och fångade bubblorna. Lät sjukt konstigt, såg as coolt ut och kittlades när man dök ner och slog sönder de stora bubblorna. Lite barnsligt, mycket kul.

Satt och pratade med en kille från england som skulle på bröllop i Sverige i maj. Nånstans nära Kungsör. Tyvärr kom han inte ihåg namnet. Lite sjukt.

Thailedaren på båten passade också på att supersnällt skrämma upp Hannes över hans horn som börjat växa på foten. ”kommer antagligen behöva amputera” kul skämt (Y)

Iallafall blev det ett läkarbesök på dirren sen. Ett skalpellhugg, massa var, sjukt många mediciner och några sprutor senare konstaterade dem att han måste till sjukan på Koh Samui. Blir en natt på kliniken för honom då han ska ha medicinering var 6e timme. Hoppas shemalen inte skrämmer ihjäl stackarn.

Imorrn är det sista dagen här. Har förberett med carrotshake för att lägga sista brännan ^^. Antagligen kommer vi istället hålla oss i skuggan efter den massiva brännan som det öppna havet bjöd på idag.

 PÖÖÖSSS!

Måndag 19 april.

Jobbar på den dagliga brännan. Fundera på att köpa en reflexväst så ni ser mig när solen har gått ned där hemma.

En daglig skrattfest är alla de felstavningar som thaisarna bjuder på i sina menyer :) En favorit var ”vitalar svenska” på en affär i Patong. Lite elakt när de ändå försöker, men när de till och med skrev ”Singra” på sin egen thaiöl började man ju fundera.

Lilla lugna Koh Tao är ett perfekt ställe att avsluta semestern på. Älskar ö livet och det finns absolut inga krav på att göra någonting. Varje gång jag ligger på stranden och ser en longtail, med trötta dykare som bär på all utrustning, lägga till får jag lite halvångest och är supernöjd att det inte är jag. Känns lite som att gå i skolan, att behöva gå upp en viss tid, ta lektioner och inte kunna göra vad man vill när man vill. Och då är ändå Koh Tao kallad världens största dykarskola och jag är övertygad över att de deltagande är supernöjda över att vara här. Så långt har alltså semesterlatheten gått.

Ett annat avbrott i strandlivet är den predikande strandraggarn som på fet texasdialekt går fram och tillbaka på stranden ”eyy you may leave the west, but the west will never leave you. God bless you darling”

Just nu sitter vi och fryser i vårt nya härliga airconditionrum med helrosa kinky inredning. Väl medvetna om att vi kommer få värmechock och frossa senare står tempen lätt på 16grader. Tillslut gick grabbsen med att stänga av fläkten. ^^ För övrigt luktar de rutten banan i hela huset. Som tur är försvann det ur rummet med airconditionen.

Snart ska jag hämta tvätt och hembiljetten är bokad. Morgonen den 22a kommer en taxi och hämtar mig. Kör mig till piren. Färja till Koh Samui 1h. Taxi till flygplatsen. Flyg till Bangkok 1h. 1000kr.

Det priset är värt att betala för att slippa ännu en vansinnesfärd på Thailands gator.

Sedan väntar ca 9h väntan på Bangkok international airport och en resa till Österrike. Knappt någon väntan och sen sista biten hem. Njut nu sista tiden två dagar efter jag kommit hem kommer ni vara trött på mitt restjat. Helt ounvikligt. Det är awwesome här och i mitt favvisland Aussie :)

Enda mission idag är att hitta en restaurang utan wifi så att det går att snacka med toffeln Hannes

Har börjat förstått vad Hannah snacka om. Issuet att bo med killar. ” Varför ska vi hämta toapapper, vi har ju en asnice dusch brevid toastolen” ASSÅ!

Puss och Kram :)

Söndag 18 april

tjenis

sitter utanför vårt rum och svettas med datorn. Tyvärr är det varmare inne i rummet. Att åka från Patong och landa på Koh Tao var en ekonomisk chock. Här bor vi i ett basic rum med fan för 800bath.

Gårdagen kändes som en vecka. Vaknade på morgonen och var grymt sugen på att ligga kvar i vårt mörka svala rum hela dagen. Planen att ligga på stranden på morgonen innan vi åkte var ganska körd då ingen vaknade av alarmet.

Investerade i superåksjukepiller och virrade totalt bort mig i det stora ”garage” som tusen försäljare trängdes i och försökte pracka på mig varor. Är det någon dag de har chansen att lura mig så var det då. Eftersom det är totalt omöjligt att hitta något ställe som säljer frukost på Patong så tvingade jag i mig några 7eleven yoghurts och en läskig kycklingburgare.

Kl ett bar det iväg i minibussen som vi trodde skulle ta oss till den stora bussen, fel av oss. Den körde hela vägen till Surat Tani där vi skulle spendera åtskilliga timmar i väntan på färjan. Som tur var blev vi totalt utslagna av åksjukepillrena och sov konstant de fyra timmar som resan tog i den svettiga trånga minibussen. De få gångerna jag vaknade till höll jag på att dö av panik där jag satt i bilen utan bälte i spöregn och en liten thai som körde gasen i botten slingrandes mellan bilarna.

Väl framme i Surat Tani fick vi ett ekonomiskt bakslag. Jag saknade 4 – 5tusen bath och Hannes 5000. Det händer ju inte... Har rest så länga att man blir bekväm och naiv. ”Det har ju inte hänt något innan” Första gången jag reser utan att ha pengarna på mig. Ett tips för framtida resande! Det var bara vårt eget fel. Hoppas thaien köper nått fint till sin familj (Y)

Nattfärjan var en söt liten träbåt med två våningar respektive med 1,5meter till tak. Längs väggarna låg madrasser med bredd på en halvmeter inklämda sida vid sida längs hela väggarna, och ovanför varje bädd stod ett nummer. Mysigt, samtidigt som man fick jobba mot klaustrofobin och känslan av att vara en fånge.

Efter en Johan Falk rulle inledde vi med ännu ett åksjukepiller och sov gott med öronproppar sen 6-7h långa resan.

Morgonen var hemsk. Varje nytt ställe innebär en ny pir med tusen ivriga taxichaffisar och hotellraggare, tryckande hetta, tunga väskor och total förvirring. Det tog ett tag innan vi förlikade oss med den nya prisklassen och hittade ett ställe vi gillade.

Hannes sa att backpackers var det värsta han visste, och efter en halvdag delade de platsen med dykare ^^

En välförtjänt powernap medan vi slogs om fläktens tillfälliga svalka resulterade i att leta nytt boende. Hj tog ansvaret så imorrn flyttar vi nog igen.

Koh Taos strand är mysig och kantad av restauranger med wifi och longtail båtar. Botten är täckt av sjögurkor och korallrev och vi försökte med skräckblandad förtjusning snorkla runt lite innan vi la oss i vattenbrynet på den potatismjölsmjuka sanden.

”Glöm att ni har en dotter” är färdigläst och rekommenderad, även om den kändes lite seg och tycktes upprepa sig ibland. Nu ska jag på allvar ta tag i min nyinköpta bok ”the beach” when in thai...

Nu blir det en fruktdrink på stranden i solnedgången :)

Det finns otaliga fireshows, mysiga restauranger och filmer att se. Hoppas på en lugn kväll med min man Joel Kinnaman.

Puss och Kram :) Saknar er.

torsdag 15 april

imorse blev jag väckt av att HJ löpte in, hoppade på mina ben och sjöng BOOM BOOM I WANT YOU IN MY ROOM! Höll på att garva ihjäl mig av chock och morgontrötthet.

Han vill inte förlora en timme soltid och hade redan pressat på morgonen. Jag var inte sen att hänga på. Drog tbx hem och flyttade från min sköna dubbelsäng in till Hannes och Hjs rum.

Oroheterna trappas upp i Bangkok och senaste vi hörde var att en aussitjej blivit söndersprängd. Vad händer då? Jo allas våra galningar Jacob och Henke åker ju dit såklart. Blev ett ömt farväl och ett löfte om att vi ses i... Kungsör? XD

Nu har vi dragit en siesta hela eftermiddagen och jag hörde ryktas om Japansk restaurang ikväll och ev ett biobesök. Allting låter helt i sin ordning.

Imorgon drar vi en dagstur till Paradise beach. Kommer inte ihåg vilken den bästa solstolen var (A)

sen får vi la se..

Sände ut en allmän förfrågan om vart man borde spendera sista veckan i underbara Thailand. Nej, vi åker inte till Bangkok XD.. koh samet? koh chang? Krabi? Koh lanta?

Ingen brådska. Puss och kram från thai!

onsdag 14e april


Sliten dag idag..

 Men så får det väl vara dagen efter nyårsafton. Allt vatten var som bortblåst och thaiarna betedde sig normalt igen. Turisterna är väl alltid lika galna XD man märker att Patong är ett charterställe. Mycket blekfisar som kommer hit på sina två veckors semestrar.

Vi gick på rad som haltande mongon hela högen på väg till frukost/ lunchen. Henke hörde massage-tjejerna sitta och viska ”antagligen moperolycka” XD

Alla vaknade på morgonen med mystisk fylleskada i vänster fot. Alla förutom Jacob som vaknade på altanen av att en gubbe slog honom i ansiktet på morgonen. Hahaa.

Jag hade mitt vanliga ont i cp foten som bara känns lite mer dagen efter man vart ute o löpt hela natten. Ingen kan iallafall gnälla när pappa Glen är i närheten. Har aldrig i mitt liv sett en så stor fot! Precis när den började bli bra efter thaiboxningen!

Stranden hela dagen och tillsist gav Hannes med sig och Jacob hängde med honom till sjukan. Kom tillbaka med kryckor och tusen mystiska super-thai piller.

Btw så har min tatuering bytt färg till grön! Dessutom börjat slitits bort och jag tror att jag har fått en permanent hudflagning. Men vad gör man inte ^^

Chillkväll och den konstanta bakis- magvärken, som går in på sin 3,4? vecka nu, fick en chans att ge med sig XD

Puss och kraaaam!

13 tisdag

panikvaknade av en badsugen hj som stod i dörröppningen vid halv tio. Svintrött men vem kan somna om..

Patongs strand ger en kungsörare nästan lite hemlängtan när man ser det bruna vattnet och avloppslukten. Efter att ha bott tio dar på PhiPhi var det nästan skrattretande. Iallafall höll vi på att steka sönder och fick dra hemåt under de varma timmarna.

Ja o Hannes drog en promenad till shoppingcentret. Det var HELT galet. Tusen pers stod utanför med vattenpistoler, hinkar och barnpuder och dansade i och runt fontänerna. Lite otajmat att dra en shoppingrunda under vattenfestivalen. Jag stannade utanför och kramade ur 5 liter vatten ur sarongen innan vi gick in i komplexet med temperaturen på airconditionen inställt på 16grader. Frös för första gången i Thailand. Det var för övrigt helt omöjligt att hitta en mobil! Verkar som det blir att klara sig i tio dagar till och sen komma hem till min kära vän MINIRÄKNAREN! Det är ju otroligt..

Passade på att läsa ut Shutter Island som lämnade mig med ännu större förvirring efter sitt slut än när jag väl läste den!

Eftermiddagen spenderades på beachen.

Träffade Nana på vägen mot hotellet. Han hängde tyvärr med ett riktigt dickhead som vägrade sluta spruta vatten i ansiktet när jag försökte prata så blev inte mer än ett hej. Lite tråkigt!

Alla var sletna från gårdagen så tillslut pallrade vi oss ut på middag på Hells Kitchen. Stackars svensken som ägde stället hade egentligen stängt men släppte in oss ändå. Korvstroganof och ris. En riktig dröm!

Efter ett antal avsnitt Hjälp och efter att ha läst halva ”glöm att ni har en dotter” blev det sömn. Eller försök till sömn..

två stupfulla Henke och Jacob kommer inlöpande och skriker att det är pingpongshow på g.

Vem kunde somna om då.. Hj, kål, plåd och ja löpte ut med vattenpistolerna i högsta hugg för att göra Patong osäkert. Bangla road erbjöd fortfarande ett jäkla vattenkrig och vi var inte sena att hänga på.

Hamnade på grabbarna grus. Hade lite förväntningar, men det gick inte ens att jämföra med Ayia Napa!

Iallafall var det där vi blev kvar. Ja gjorde ett försök att kolla in klubben mitt emot men fick försvara mig med vattenpistol när thaisen försökte dra upp mig till stripstången brevid ladyboysen.

Träffade danskarna från Koh phangan på GG också. Och en hög umeåbrats. Grabbsen lekte vakter och jag var helt överygad om att det antingen skulle bli stryk eller halka och slå i huvudet när de löpte runt o sköt vatten i ögonen på folk XD

Även när man tror att energin är helt slut så finns det lite kvar. Helt nice kväll!

Tyvärr införförskaffade jag ingen vattentät kamera och gjorde bäst i att lämna den hemma. Inget kommer undan torrt under thailands nyår.

Vi överaskade en tjej nedanför vår balkong med två hinkar vatten XD usch vad arg hon blev hahahah... den videon har tyvärr gått förlorad för alltid nu. Eftersom jacob och henkes kamera försvunnit spårlöst.

Puss o kram från Banglaroad ^^

12 april måndag

Idag var det the big good bye!

Allting färdigpackat och efter sista frullen frågade vi personalen om det gick bra att vi stannade till kl tolv istället för 11 när utcheckningen var. Visst! Om vi betalade 300bath! Snåla jävlar! Där har vi ändå bott i tio dagar och det var inte så att det kryllade av folk som stod i kö till rummet. hm. Vi sa hejdå till Hannah och satte oss på en restaurang vid piren. Efter ett ömt hejdå fast med en vetskap om att det bara är för tio dagar nu, så tog jag min 100kg väska och släpade mig ut till piren och båten som skulle ta mig till Patong.

Träffade en as trevlig engelsman som fick stå ut med mitt snack tills jag somnade och vaknade framme i Phuket. Hittade en minibuss tsm med 7killar som också skulle till Patong. Sen började det svåra. B and B beach house? Don't know, don't know!

Visste att det låg nära BK så sattsade på det och gjorde förvirringen värre. Killarna tyckte det var skit kul och undra hur mycket jag skulle betala för att stanna på Burger King XD.

Vattenfestivalen var i fullgång och vi var glada att vi satt instängda i minibussen. När alla hoppat av och jag och chaffisen cruisat runt ett tag hittade han rätt. Han fick köra mig en meter från ingången, hålla upp dörren så jag bara kunde ta min väska och löpa in! Galna vattenälskare löpte efter oss med buckets och brutala vattepistoler!

Jag checkade in och drog ner och kikade beachen. Hittade hj längs vägen och det visade sig att jag bodde i rummet emellan deras.

600 bath, aircondition, fläkt, dubbelsäng, kylskåp och wifi. Det bästa hittils! Helt galet billigt jämfört med lyxöarna vi spenderat tid på.

En middag med pojkarna och sen var det krig. Införskaffade oss varsin vattenpistol och drog ut. Hela gatorna var fulla med folk beväpnade med babypuder och isvatten. Bilar åkte förbi med stora hinkar på flaket och människor som kastade på allt och alla. Mopedisterna var rysligt farliga och lätta offer! Överallt stod stora tunnor där man kunde fylla på pistolen. Helt galet! Mission var att hitta de stackarna som fortfarande inte hunnit bli nedstänkta på nått underligt sätt.

Även på en dag när ingen bryr sig om dina böner att inte bli nedblött så finns det vissa moraliska regler. Inga barn eller uteliggare ffn! Host Hj host!

Det kändes minst sagt lite ironiskt när alla skrek Happy new year! samtidigt som man fick en hink vatten över huvudet. Bangla road var stört. Största vattenkriget jag nånsin vart på. Tror jag samlade på mig en blåtira efter en vattenattack rakt i ögat.

På nått sjukt sätt lyckades det till och med bli kallt på kvällen med några isvatten hinkar över sig.

As nice veranda på hotellet och lite kotten och en hel del Chang. Jag och hj var ett oslagbart team.

11 april söndag

även kallat den sista dagen. Det känns ju inte riktigt så för mig då jag ska fortsätta lala runt här i landet another 2w. Men sista dagen med Sofia häng! Dock blev det inte riktigt så heller eftersom hon trotts mina tappra försök att heala henne med yoghurt och magiska tabletter fortfarande är drabbad av en mystisk sjukdom.

Pallrade mig ned på stranden själv ett tag och fick sen en puss på ryggen av Sofia som orkade sig ned. Stämningen var minst sagt låg. Sofia ville inte åka hem, jag ville åka hem och min kropp skrek att jag borde sova i fem dagar i sträck. Hanna hade precis sagt hejpa till sin rumskamrat och hela det galna engelsmängänget som vart konstant fulla dag som natt sedan vi träffade dem på koh phangan hade också halva styrkan sjuka och fyllesjuka. Resten av alla våra kompisar på phiphi hade gett sig av redan och sällan har phiphi vart så lugnt som nu.

 Dock hade vi det bästa vädret på hela tiden här. Lite bris, lite moln, högt vatten som dessutom var svalt. Awesome!

Blev packning och på kvällen käkade Sofia, Hannah och jag på en supermysig restaurang som såg ut som en båt. På kvällen drog Sofia ut och jag kände att sängen och några avsnitt Hjälp vore nice.

När jag som bäst låg där i underkläder med datorn i högsta hugg kommer en grabb inlöpande på rummet och stannar vid sängen. Båda ser lika chockade ut. Och han vägrar gå! Tredje gången jag frågar va han vill så drar han ut genom dörren och jag låser snabbt som fan. När jag fått på mig kläder så fråga ja igen va fan han ville... visa sig att stretch o och sofia kokat ihop nån jävla storry och grabben skämdes som fan!

Helt plötsligt var alla inne på vårt rum och jag var på väg ner till stranden mot alla odds. Det blev en kortvisit då jag lackade sönder på engelsmannen som vägra sluta hänga efter mig och berätta att han skämdes och egentligen var en good guy. Jäkligt udda kväll!


sooo loong! och om det är otydligt: Jag älskar thailand. Det här är absolut livet (:

10 april

Vi vaknade upp i panik imorse. Man kan aldrig vara säker på om det är tsunamivarning eller tanten i receptionen som frågar om vi ska stanna en natt till, fast vi redan betalt för tre more nights. Idag var det receptions-tanten. Senare kom kanadensarna förbi och skrämde oss minst lika mycket. De var söta och sa hejdå innan de skulle tillbaka till Melbourne där de känner Ida och Ida. Wtf!? Hoppas att de bjuder på några mysiga pix från Nanas superkamera sen.

Förvirringen är stor. Är det lördag eller söndag?

Sofia har blivit angripen av en läskig bakterie och jag och tanten på apoteket gör allt i vår makt för att få henne back on track.

Förutom lite nödshopping såg dagen ut som en vanlig dag i paradiset.

Thaiarna lär sig aldrig vår supersvåra frukostmeny bestående av ägg yoghurt, musli och banan. Det får vi nog leva med tills vi anammar deras traditioner, kokt ris.

Vi har insett att man lätt kan smyga sig in till Princess poolen där vi har spenderat dagen när havsvattnet var så lågt att man fick vada ut 100 meter för att kunna rulla sig i det kokheta vattnet medan man i riktig skillinge beach anda gick upp med varenda hårstrå på kroppen färgat av grönt äckel.

Fast vi aldrig trodde att vi skulle ta tummen ur arslet och genomföra det så tog vi en longtail taxi och invigde Long beach idag, med Sofias grabb och hela england gänget. Longtail resan hamnar lätt på vår top tio läskigaste vi gjort listan. Efter att ha suttit och svettas tio minuter i vår båt medan thaien fixade med motorn och efter ca 500 ”fuck” i olika former av de trevliga engelsmännen så hoppade de helt plötsligt över till den andra båten där halva gänget satt. Så 20 pers åkte vi iväg i samma halvsjunkna båt medan de stod och vinglade i mitten. Vi var övertygade om att vi skulle välta.

 Dock klarade vi oss och long beach var superfint. Vattnet var mycket klarare och svalare och det blev djupt fort. Helt klart värt ett besök när vi ändå hängt på phiphi i tusen år.

Vi introducerade HJ för the gang och nu är de bästisar. Så kvällen till ära tog ja o Sofia med vår sangsom och våldgästade grabbsen på berget. Råkade läsa ett random vykort i affären på vägen och vi höll på o dö av garv när det sedan var underteckant: Hannes. Mer om det sen.

Blev förfest på deras hotell i djungeln. Där Hannes passade på att bjuda på ännu ett blodbad i ett försök att skaffa sig ett par äkta rayban.

Senare nere på stranden blev vi överaskade av ett monsunregn. I panik löpte vi och några tjejer från götet minus Sofia som vi förlorat tidigare under kvällen, upp till djungeln som även bjöd på en efterfest (Y)

Väl hemma insåg jag sedan att jag inte var ett dugg trött och dessutom saknade mitt sällskap. Skulle ut och interneta lite men insåg att klockan troligen var mer än jag trodde när allt var stängt. Hittade några typer som jag hängde med till Cheap cheap bar. Där hittade vi såklart Lollo och senare även Wille och en asgod tuna sandwich.

På vägen hem ännu en gång hittade jag vår granne sittande på vår veranda. Vi hamnade i djup diskution om hans bok som kan ha hetat the compleate turtle..nånting..

Så småning om kom Sofia insmygande och fick joina som ett fint avslut på kvällen.

Sjukt lång dag!

Puss o puss!

9april fredag


Hejsan svejsan..


vi sitter på en restaurang har precis hittat hj och är svinirriterade.. vi beställde frukost för en halvtimme sen.. först får vi fel, sen får vi fyra ägg och ingen sked. Sen helt plötsligt är yoghurten slut. tur att vi är morgonmänniskor XD


igår kväll var det vilodag :) ja o hj satt på internetcafe och jag fick äntligen efter hundra år skypa med min familj - mamma.  Men + mormor och morfar :D  nu börjar hemlängtan komma..


för övrigt har de tsunamihysteri på ön nu..

Nån fick imorse för sig att det kom en tsunami och alla löpte i PANIK iväg... Det visade sig ju bara vara falskt alarm. När det väl händer på riktigt kommer alla vara för trötta på alla falska alarm att ingen kommer bry sig. Vi sov iallafall igenom hela morgonalarmet utan att någon väckte oss.. Beauty sleep före allt.


i förrgår var det en riktigt weird kväll... häng med kanadensarna och häng med claude o co på stranden.. sen hann vi med att se på den vidrigaste wet t-shirt competition jag vart med om.. som hannah sa "hade jag vart med och vart naken hade jag vunnit" Medan sofia såg tveksam ut ^^

på vägen hem kom Wille löpande och skrek som sjutton att alla utrymt phuket och att sirenerna hade gått där..
Jag och Mike löpte som fan efter honom medan Nana skulle hämta resten av alla. Vi hamnade uppe i djungeln med alla thais från eldshowen där de gjorde konstiga drycker och rökte på ur stora bamburör. träffade en svensk tjej som bott mitt i djungeln med massa thai utan elektrisitet i 6månader och utan att förstå vad de säger..

Tillslut ansåg vi att det nog inte var så allvarligt larm trotts allt och vågade oss ned sådär på morgonkvisten..


puss o puss :)

Onsdag.. 


Helåå again!

Här på andra sidan sitter jag trött och skakis på ett mysigt men svindyrt cafe, medan Sofia tar igen sig efter morgonens bravader!

Eftersom jag är på semester och inte har en klocka så långt ögat når har jag ingen aning om vilken tid det var meeeen... Tidigt som sjutton vaknar jag av Sofias energiska knackningar på fönstret. Jag hoppar upp medan hon skriker att det är tsunamivarning på ön.

Vi grabbar tag i pass och pengar och beger oss hals över huvudet ut på gatan som var översållad med nyvakna turister och thailändare som alla vallfärdar mot ”tsunamivillage”

De har byggt upp phiphi bra efter tsunamin som nu var många år sen. Skyltar sitter överallt om hur och var man ska ta sig in case of emergency. En stor bassäng var även anlagd på ön för att samla upp vatten.

Efter en riktig bergsbestigning satte vi oss och väntade på besked.

Den här gången var det falsk alarm, men man kan inte sluta tänka ” tänk om” ….

Igår hade vi en härlig dag på stranden med grabbsen. På eftermiddagen tog vi emot blekfisen HJ direct delivery from the cold north! Vi hjälpte grabben att hitta boende och lärde honom allt vi kunde om allt som är bra att veta nu när vi är veteraner!

Senare blev det en awesome kväll med Kanadensarna! De kan vara de roligaste killarna jag träffat. Vi körde i vanlig ordning lite president n shithole och jag höll seriöst på att dö av garv ( och svett) när de körde den här:

http://www.youtube.com/watch?v=LysBpySVn_g&feature=related

Det kan vart det bästa jag nånsin sett!!!!!<3 på dem :D:D:D:D

Efter en sväng till rollin stoned bar med allsång och glädje så långt ögat nådde hamnade vi tillslut på stranden.

Igår var det 100 dagen sen thaien blev skjuten och med det upphävdes också ”all musik måste sluta kl ett – regeln” som jag berättade om innan. Överlyckliga dansade vi på, för att inse att den istället slutade halv två!.. lite besviket blev det efterparty på nästa bar. Tills regnet kom och the irish bars wet t-shirt competition blev utklassat av alla partyturister.

I väntan på bättre tider utanför vårt rum fick jag en ypperlig chans att bekanta mig med våra grannar som ett avslut på kvällen.

Morgonen spenderade jag och Hj med att käka medköpt frulle medan jag fick höra ALLT skvaller från lilla Kungsör under tiden (;

Idag blir det stranden och kanske orkar vi ta oss med longtail och besöka en ny strand!

Ikväll ska vi la försöka catcha upp med arboga girlsen och styra nått :) blir nice!

Puss och kram och var inte för oroliga (:

Ses snart! Som jag börjat säga (:

<3

Måndag 5 april

Eftersom Sofia tar egna initiativ till skrivande och strategiskt övertar bloggen så hade hon redan skrivit ett inlägg om vår kris upptäckte jag, men det gillas!.. men här kommer kommer ett meeeega inlägg med my point of view!( sry för det) Plus vår underbara snorklingtur runt PhiPhi! Det kan aldrig bli för mycket blogg som jag brukar säga!

Senaste dagarna har vi levt på riktigt backpackervis. Det började med att vi båda förde över lite mer pengar till uttagskontona i torsdags när vi behövde lite mer cash. Dag 1 när vi inte hade fått pengarna var det lugnt, helt normalt tänkte vi och hade fortfarande pengar kvar. Dag 2 när cashen börja ta slut och våra pengar fortfarande inte kommit tänkte vi: kanske ska kika hur länge det tar innan de kommer. Dag 3 börja de bli på riktigt panik när vi levde på 150 bath per dag = fried rice och inga fler hotelnätter betalda. = kris. Som tur är har vi hittat kompisar along the way som gärna ställde upp om de skulle krisa.

Igår kväll fick jag äntligen ut pengar och vi var superlyckliga. Liiite för spännande. Men nu kan vi äntligen lyxa och göra saker som tex. Köpa hundra armband, som Sofia föredrar. Eller sitta på internet XD eller åka på snorklingtur runt ön.

Det var också precis det vi gjorde.

Efter en dag på stranden igår hittade vi våra kanadensiska kompisar som vi festade med. Eftersom polisen, efter tre thaimord tidigare i år, har tröttnat på maffian som styr ön så får inget partyställe spela musik efter klockan ett. Även om baren fortsätter vara öppen så är det en rejäl partykiller.

Sofia har vart drabbad av ett värmeslag sen vi kom hit så jag har spenderat tidigare partykvällar med Jakob, Henke och Hannes som vann en thaiboxningsmatch och går runt med en fot som är 5ggr oversize. Vi träffade ett gäng asmysiga norrmän som jag fick nr och hotmail till. Den lappen slängde städerskan så nu tror de jag har dissat dem. Synd på det.

En dag spenderades uppe i djungeln på förfest hos Henkes och Jakobs bögkompisar från götet i deras mysiga bungalow. Skitroliga killar! Tror jag blev lite olyckligt kär.

Well well idag var det snorklingstur runt ön med kanadensarna Dax, Mike och Nana. Kl elva drog vi iväg med longtailbåt med en mysig thai och fem andra snorklingssugna turister. Första stoppet var över ett korallrev. Chaffisen hittade under hela dagen något konstigt nöje i att kasta as mycket bröd i huvudet på mig så alla fiskar attackerade. Samt putta i mig i vattnet från båten... Var det en dålig dagis-raggning månntro...Fiskarna var det som var häfftigt iallafall. Korallerna såg döda ut och saknade färg. Kanske är jag som har blivit bortskämd med aussies barriärrev, de har ju fortfarande häfftiga former och utseenden.

Jag och Sofia laddade upp med åksjukepiller som gjorde oss otroligt trötta. Tillslut fick jag nog och la mig framme på deck och sov = brända tuttar = AJ!

Bambu island var underbart vackert. Vi hittade en lossas pistol som vi posade med, lite omoget ^^ Efter en lång båttur var det supernice att ligga i skuggan på stranden och käka lite fried rice med våra tre alldeles egna komiker. Tror inte jag skrattat så mycket på hundra år som när vi hängt med kanadensarna!

Nästa anhalt var mosquito island. Där vi snorklade på bland tusentals vackra fiskar och kastade ananas på varandra (Y)

monkey island blev ett snabbstopp för att få mata de halvtama aporna som attackerade några stackare som kom efter oss.

Nästan det vackraste på hela resan var när vi åkte in i en lagun med superklart vatten och sandvatten omgiven av höga klippor. Vattnet var så salt att man flöt på ytan vilken position man än stod i i vattnet. Supah dupah nice!

Sista stoppet för dagen var famous Maya beach där filmen ”The Beach” spelades in. Det var en superfin liten strand fast vi var lite besvikna över att inte få träffa Leonardo! Men istället träffade jag arbogatjejerna från aussie efter att ha tagit pinsamt lång tid på mig att fatta vilka de var. Blir en festkväll med dem foe shoe. :)

Det bästa av allt är att hela dagsturen kostade sammanlagt mindre än 100 spänn! HIGH FIVE!

Kvällen spenderades ännu en natt på egen hand. Det blev en vit kväll dagen till ära. Jag hängde med Dax, Michael och Nana. Vi började dra iväg till reaggebaren och kollade thaiboxning. O M G! thai -thaiboxarnas kroppar fick mig att dregla ofrivilligt! Det var lite kul att kika amatörerna också. Nästan pinigt hur dåliga de är. Vidare till baren med det legendariskt grymma thaibandet som spelade covers. Höll på att sätta i halsen när de börjar sjunga, på utmärkt svenska, ”somliga går i trasiga skor..” visade sig att de spelade på Åland under lågsäsong.

Där hittade vi, som väntat, Wille och Lollo som stod o hoppade av glädje över att vara tillbaka på favvisbaren från Koh Phangan. Hela ligan drog till stranden där vi hittade resten av alla i vår lilla umgängeskrets vi har byggt upp här på ön ^^ .

Skönt med tidig kväll tyckte jag med min fot som kändes ovanligt mycket nu när jag tänkte på det. Väl hemma var Sofia inne i djupsömn och vaknade inte av mina febrila knackningar. Så det blev en nattligvandring runt ön med lite internetcafe o grejer. På vägen hem blev jag dock uppfångad av en stor svart kille med dålig engelska och fransk brytning som insistera på att jag skulle hänga på hem medan han vägrade släppa mig. Jag smet upp till vårt hotell med honom i släptåg och fråga om han hellre ville prata med min pojkvän om saken,( TJUVKNEP NE 1)  medan jag bryskt knackade på både fönster o dörr tills en yrvaken Sofia räddade mig. PHEEEEWWW!



PUSSPUSS  och cred till den som orkade sig igenom sveriges största marathon blogg! (;  <3

Söndag 4 april

 Sofia igen!

Nu ska jag berätta om de 2 mardrömsdygnen. Fredag morgon traskade vi glada upp och åt en sedvanligt dyr frukost eftersom vi visste att vi direkt efteråt skulle ta ut de pengar vi fört över kvällen innan. No money! Vilket skämt! Vi smågnällde lite, men visste ju att pengarna skulle trilla in på lördag så det var inte panik på riktigt. Vi hängde på stranden, träffade Jakob och Claude och insåg att vi satt på samma restaurang som några Köpingsbor. Med andra ord var vi bara lite oroliga.

Mot kvällen började känna mig dålig så jag sov medan Ida partade på egen hand.

Lördag morgon vaknade jag upp med värmeslag. Kokhet och iskall med feber och huvudvärk. Och värst av allt: INGA PENGAR. Nu var vi ledsna på riktigt. Jag kände mig extra deprimerad för jag var sjuk och om Ida inte var deprimerad innan så blev hon det när vi var tvungna att äta 50 baths äckelris till varje måltid. Det gick så långt att vi började fundera på att dumpa våra backpacks hos Hannes och sova på stranden. Men tack och lov efter att ha skickat lite nödraketer hemåt lyckades min älskade bror fixa en överföring på 2000, så nu klarar vi oss i alla fall till tisdag. Men shopping, utflykter och rejäl mat kan vi glömma.

Hur som helst, på kvällen trodde jag att jag skulle avlida. Jag var varm som en kamin och det brände på hela insidan. Duschade kallt och ställde mig att torka i 16-gradig AC men var ändå lika het. Så Ida fick bege sig ut på egna äventyr igen, medan jag låg och pep och kollade på film. Halv 1 panikbultade det på dörren och utanför stod Ida och hoppade, kved och bet sig i handen. ”Shit nu har hon blivit våldtagen, rånad och jagad ända hem” tänkte jag. Men det var bara ett helt vanligt fall av Extrem Kissnödighet.

Idag har också blivit en snålis-dag. Lite strand och så. Vi har insett att man inte raggar lika raffinerat här på Phiphi som på Phangan. Där var det humor, charm och samtal, här råkar vi återkommande ut för pinsamma: ”Vad är klockan?” ”Nästan ett” ”Eeeeehhh okeeej...*kommer inte på nåt mer att säga*”

Well well, nu ska vi börja tagga till för kvällen. Cred till Ida och mig som lyckat få till så många High-five-moments under de här dagarna trots att vi stått på ravinens brant! :D