Ida Larsson

23 Oktober (Morgon) 2011

Nu är det morgon och alla kineser har vaknat till liv, vilket dom allt för tydligt verkar vilja dela med sig till alla på tåget.. suck. Jag har inte världens bästa morgon humör det är jag är väl medveten om, men det är nånting heligt med en stillsam morgon. Jag vill vakna upp, äta frukost i lugn o ro och dricka mitt kaffe. That's it!

Något jag INTE vill är att först klättra ner från en tre meter hög brits med bruten arm, tränga mig fram bland tjoande kineser som man på deras tonläge inte kan avgöra om dom är glada eller förbannade, gå på toaletten där någon stjärna inte verkar ha förstått att det är hålet i backen man ska sikta på när man ska göra nr 2, inte på golvet.. suck återigen! ( tror t om att det var herrn innan mig därför när han såg mig utanför dörren tvärvände han och började panik trycka på spolknappen om och om igen.. men va spelar det för roll när du ha lagt kotten på golvet din #%&&"#!/& ?? ) 3 djupa andetag Mattias.. Woozaa!

Nåväl efter toa besöket bestämde jag mig för att blanda ordning lite snabbkaffe jag så köpte innan resan. Men vänta! har jag någon mugg? .. Nej så smart va ju inte jag. Men men jag tog beslutet att blanda kaffet i en pet flaska vi hade.. så jag rullade ihop ett papper blad och tänkte använda den som tratt för kaffet, vilket inte gick som planerat eftersom ångan från vattnet gjorde att kaffet klumpade ihop sig i "tratten". Suck suck suck!

Tillslut eftersom massa kladdande och pillande så fick jag mitt kaffe, min morgon snus och började läsa i min bok, mitt i den trånga korridoren. Det tog mig inte alltför länge innan jag tröttnade på att sitta där eftersom kineserna med minimal kissblåsa hela tiden störde min koncentration när de mosade förbi så man fick akta benen. Ett "sorry" eller "Excuse me" finns inte för dom.. nej nej minst & kinesiskt går först.

Jag har fått bita mig i läppen många gånger för att inte brusa upp och lätta på mitt hjärta. Som tur är så har vi en liten kinesisk gubbe i våran hytt som har ärlig snällhet över sig som jag gillar, han kollade på mig och log lite hjärtlig sådär, som jag ville tolka som "håll ut grabben, vi är snart framme". Kan också vart "Welcome to China white boy, mohaha" Men jag vill tro det förstnämnda. Men jag bestämde mig iallafall att klättra upp till min lilla boning och skriva av mig lite som terapi.

Nåja, nu är det bara 2 timmar kvar till Shanghai och jag tror det kommer bli awesome! Nu ska jag snart väcka min vackra tös som beundransvärt ligger rofyllt och sover bland allt kackel.

Hej så länge!

Yours truely, Mattias