Five elements utan element.
Lördag 12e november 2011
Idag var målet att någon gång under dagen ta bussen 5-7timmar mot Dali. Jag vaknade med as ont i magen tidigt på morgonen och spenderade morgonen själv vaken. Testade hostlets omelett och satt ute i solen på takterassen. Det var också det som fick oss att stanna ett bra tag i Kunming, solen! Det var enormt varmt och skönt i solen på takterrassen och vi hade svårt att slita oss.
Tillslut fick vi slita oss och säga hejdå till ett par brittiska tjejer som jag och Matte bott på samma hostel som sedan Beijing. Den blev en donken och sedan iväg mot stationen.
Stationen hade de äckligaste toaletterna jag sett sedan jag kom till Kina! Det var kanske 20 toaletter i rad. På ena sidan var det bara en ränna. Hälften av toaletterna saknade dörrar, av den hälft som hade dörrar var det ingen av tanterna som gjorde sina behov där inne som stängde dörrarna i alla fall. Toapapper och tvål var ju bara att glömma, finns ingenstans här. Av de få toaletter utan ränna och med en dörr saknade hälften lås. Då fanns det två toaletter som uppfyllde kraven, den ena var så grisig att jag inte ens ville gå in, så den sista toaletten hade lås, men det var trasigt, det fick duga. När jag som bäst stod där såg jag att det var en askkopp på golvet och när jag kollade lite närmre såg jag att något rörde sig där i. Jag kollade inte dit mer…
Trotts att lappen med kinesiska försvunnit på vägen lyckades vi med en hjälpvillig tant beställa biljetter och komma på rätt buss. Det enda som blev lite fel var att vi råkade få den lite mindre bussen med fler locals i och som snällt avgick när sista kinesen som kom 20min sent hade anlänt.
Tiderna på bussen är väldigt ungefärliga. Och när vi kom fram till hostlet var det sent och mörkt. Vi hade helt häpna suttit hela vägen och förgäves försökt tagit bilder på den häpnadsväckande natur som swishade förbi oss. Tveksamt om vi lyckades.
När vi kom fram till hostlet satt ett gäng runt en lägereld och pratade. I receptionen/restaurangen låg precis färdiga, hemmalagade dumplings och luktade gott. Vi frågade om det gick och beställa, då säger den supersnälla personalen att vi kan äta dem istället för dem. Så vi hann bara lämna väskorna och sedan äta de godaste dumplings någonsin med morot och pork i. Efteråt gick vi ut till gänget vid elden och presenterade oss. En norska, en amerikanska, en kines, en australienare, två tre engelsmän och några till samlades runt elden och vi blev kvar där hela kvällen. Vi flyttade så småningom in i baren och jag Jon och Carl var trötta efter resan och drog upp till rummet. Mattias hade hittat en gitarr och trivdes bra.
Det gick inte att sova. Det var ingen isolering och vi hade inga electric blankets, vilket annars är vanligt här. Jag hade på mig alla mina kläder och mössan, dubbla filtar över duntäcket och låg ändå och skakade som ett litet barn. När jag somnar till strax innan tre kom helt plötsligt Mattias inrumlande och låg sedan och gnydde över hur dålig han mådde. Kan nämnas att han fick försmak för det egengjorda plommonvinet hostlet hade för 5kr/glas. Blev orolig och låg vaken tills han somnat. Precis när det blivit tyst ropar helt plötsligt Jon till från sängen, han hade redan varnat oss att han pratade mycket i sömnen..
