Ida Larsson

11 juni

Walter Hostelets generöra frukost bestod av bröd i okänt gummimaterial och sylt. Skippade den och köpte med oss lite bananer i farten på väg mot tåget. När vi såg regnmolnen hopa sig runt tåget sjönk stämningen lite, men fem timmar senare med ett tågbyte och en baguette så var himlen klarblå och solen stekte över Manarola, en av de små byarna i Cinque Terre. Den är byggd typ mitt i en sprika i berget så byggnaderna letar sig upp längs hela bergsväggen och det är uppförs eller nedförsbacke var man än går.

Kollade runt efter hostel, men komma kl 13.45 är dödsdömt i ett land där de har siesta mellan 12-16. Det har vi även fått erfara när vi hungriga letat efter restaurang tidigare på resan. Några vandrare visade oss till en tavla med alla hostel, hotell, B&B och lägenheter. Ringde runt lite med svaret "no, do not come here" som tur var så stod ett danskt par och väntade på att bli visade till sin lägenhet. När tjejen för agencyn kom passade vi på att fråga henne om boende. Hon bad oss komma till agencyn och efter Matte hade pratat med henne utan tröja fanns det helt plötsligt en lägenhet (en tvåa) i två nätter, precis vid vattnet för 90euro natten. (Y) ^^. Tjejen hade bott i Norge i 8 månader tidigare och sa själv att det var skumt att den hyrdes ut för det priset i de här området.

Skynade oss ner till havet och blev kvar där resten av dagen. Vi bor i den näst sydligaste byn. Den högst norrut ska vara bästa turiststranden och mest exploaterad. Får vandra dit nån dag. Vandring är btw det som Cinque Terre är käntt för. De fem byarna ligger inom en mil från första till sista och olika vandringsleder sträcker sig mellan alla byar. Tåget går hela tiden mellan stationerna i byarna så man kan gå dit och ta tåget hem, dessutom är det gratis för oss med interrailkort!

Hela området här är märkt som världsarv och man förstår varför. Bland de finaste platserna jag sett. Jag, Matilda och Matte gick Via Dell'amore , kärlekens stig som går mellan de två sydligaste byarna och är ca en kilometer lång. Den är utsprängd i berget så den går högt uppe precis vid havet. Där hänger det hänglås längs hela vägen i allt som man kan hänga fast nått i, eftersom par låser fast ett hänglås tillsammans och lovar varandra evig kärlek innan de slänger nyckeln i havet. Lite klychigt! o ja, vi var tvugna att hänga fast ett lås ^^

Eftersom det är nationalpark måste man köpa kort för att få vandra lederna här. Efter 19.30 var det dock gratis, vilket vi utnyttjade idag. Imorgon köper vi kort och ger oss på nån tyngre led. Kan redan nu säga att jag starkt rekommenderar ett besök i Cinque Terre! (:

Puss och kram!