Ida Larsson

Söndag 28 mars

This is Sophiie speaking.

Idag vaknade vi upp till mer regn. Börjar så smått oroa mig för att inte hinna bli en Golden God innan Full Moon. Innan monsunen drog in var jag definitivt uppe i en stark 5:a på Golden God-skalan, men nu börjar jag tappa!

Gårdagens inlägg slutade med en cliff hanger och nu tänkte jag berätta fortsättningen på vår farligaste dag i Thailand hittills:

Vi raggade upp en grabb på gatan som körde oss upp i bergsdjungeln medan vi skumpade runt på flaket och knaprade müsli och mango. Vi trodde att vi är på väg till en seriös elefant-institution med hög standard på säkerhet och andra faciliteter, men hamnade hos en liten thaifamilj som köpt in lite random elefanter för sina sista sparpengar och nu bedrev JÄKLA ELEFANT-BERGSKLÄTTRING! Herregud. En bit in i djungeln insåg vi att vi skulle ta oss fram på en 90-grads-lutande hinderbana tillsammans med en stegrande självmordsbenägen elefant. Flera gånger försökte elefanten (som för övrigt hette Björn) kasta sig utför stupen och riva ner massiva trädstammar för att bygga bo med. Ida och jag klamrade oss fast i varandra och blev knappast lugnade av att thaikillen som styrde själv skrek upprört och panikslaget. När vi finally kom tillbaka till utgångspunkten berättade han för att sina thaikompisar om vilket tur det var att vi överlevt.

Som tur var hade vår lilla taxikompis väntat på oss och körde oss tillbaka till Haadrin Hill. Efter bilen sprang elefantmännen och bad om våra telefonnummer. Lite för absurt.

När vi kommit hem kände vi att vi förtjänade lite avkoppling och gick för att få thaimassage. Det var den brutalaste hitills. ”Shit, vilken kraft thaitjejen har” tänkte jag och kollade upp. Då STÅR hon på baksidan av mina lår och balanserar genom att hålla sig i taket. Det blev lite too much och vi gick hem och kollade Kenny Starfighter.

Nu sitter vi på vår veranda och väntar på solen. Det känns lite som att sitta i ett växthus. Fuktigt och hett. Hahahaha måste bara berätta om en askul grej: vår veranda vetter ut mot huvudgatan och fönsterrutorna är såna här coola svarttonade VIP-rutor. ”Great” tänkte vi och ägnade hela första dagen åt att dansa nakna innanför och njuta av att ingen kunde se oss. Gissa om det senare uppdagades att vi hade överskattat fönsternas ogenomskinlighet??

Riktigt kul var det också i förrgår efter poolpartyt när vi hoppade ur taxin vid Haadrin. Kikade in på förarsidan och ser att det sitter ett barn där XD Vi frågade hur gammal han var och det visade sig att han var 9! Känns tryggt (y)

Time to go. Idag ska Ida och jag försöka hålla oss till vår nya regel : sluta high-five:a över notan!

Puss!